Ljuvliga måndag!

Åhejåhå vilken dag vi hade igår! Och ååh, vad skönt det ska bli med lite ledigt idag! Jo, vi bestämde det igår, Göran och jag, att även om damen är väääldigt trött så får hon åka till skolan, och korttids, idag. Dom får helt enkelt ringa om hon inte fixar det!

Dels för att vi behöver lite ledigt, men mest för att det lika gärna kan vara just det som Sandra behöver.

Men hon är ju för skön ändå, mitt i alltihop. Hon gnällde och skrek om vartannat igår, och så säger hon plötsligt ”Jag har en grinig dag idag” Ja… jag kan bara instämma :)

Vi skulle iaf göra kebabpizza, var det tänkt, och eftersom damen var väldigt trött och skör, så förberedde jag så mycket jag bara kunde så det skulle vara så enkelt som möjligt för Sandra sen.

Nu hjälpte ju inte det, utan utbrottet kom ändå, så jag tog ganska snart över pizzabakningen helt. Men gott blev det hursomhelst, även om Sandras humör gjorde att man kastade i sig och flydde köket i hopp om att hon skulle få i sig lite. Och lite fick hon i sig men en sån dag är man glad över lite…

På eftermiddagen satt hon och rev papper i smala remsor, så som hon brukade göra när hon var liten, och gör ibland fortfarande, men inte så ofta. Säkert rogivande för henne, och säkert behövde hon det.

Ang. gårdagens inlägg. Lenaeff undrar om det funkar med väckarklocka och Patricia hade en idé om att märka en väckarklocka med en färgprick som visar när det är morgon. Bra idéer som går att utveckla och anpassa när det blir läge.

Egentligen är det inte själva klockan som är problemet, utan mer att få Sandra att förstå att det är okay att gå upp mittinatten om man behöver gå på toa eller att det är okay att gå upp när man vaknar och det är morgon, men att man inte går upp och leker eller ligger och ropar på oss när det är natt.

Så jag måste stoppa hennes utveckling när hon tar egna initiativ och går upp när det faktiskt är morgon, för nästa gång kan klockan lika gärna vara ett när hon går upp och vill ha hjälp att klä sig.

Oavsett om vi använder en väckarklocka, en timstock eller nåt annat, så kvarstår problemet att hon inte får gå upp förrän hon får signalen, liksom. Det är just den biten av självständighet jag är ute efter, att hon inte ska behöva en signal för att gå på toa, t.ex. utan att hon får bestämma själv när hon vill gå upp… Sen behöver hon hjälp hela tiden så att ha en klocka som väcker henne så hon själv kan göra sig klar är inte aktuellt hursomhelst.

Så Patricias idé är inte dum alls, med markeringar på en klocka som visar när man får gå upp. Fast Sandra skulle inte fixa det. Inte än iaf, men framöver kanske :)

Bellan undrar om Sandra vaknar kl. 06.00 varje morgon. Nja, visst sover hon längre ibland, men på vardagar väcker jag henne kl. 06.00 för att vi ska hinna bli klara till taxin kommer kl. 08.00 så oftast vaknar hon den tiden jämt och då måste jag ju vara klar och beredd.

På vardagar går jag in med timstocken kl. 06.00 och på helger går jag in med den när jag hör att hon har vaknat. Jag sätter den då på 5 minuter och när den piper går Sandra upp.

Bellan skriver också om det där med att riva papper, och att kunna göra det för att avreagera sig. Sandra gör inte det när ett utbrott är på väg, utan mer när hon bara är för trött för att orka göra annat. Utbrotten går inte att undvika med hjälp av papper, tyvärr. Och ja, det tycker jag! Att vi ska ses framöver! Det vore jätteskoj! :)

Ha en skön vardag, det ska jag!

♥ Kram ♥