Dötid

Nu börjar katalogförrådet sina igen så det blir till att jaga kataloger nästa vecka, när vi har korttids.

Gårdagen var iaf en lugn dag med en del ”klippa i kataloger” men en liten biltur blev det också. Sandra gillar att åka bil så det är en bra sysselsättning ibland när man inte orkar aktivera hela tiden. Det var lite brev att posta, så det blev ett bra uppdrag åt Sandra på fm. Så åkte dom förbi resebyrån för att hämta kataloger, men den var tyvärr stängd.

Så klart har nu Sandra bestämt att hon ska åka bil idag med, men vi får väl se hur det blir med den saken. Det är inget vi har planerat men om Sandra har bestämt nåt så får vi välja att ta fighten eller bilturen… Jag gissar att det blir biltur.

Felet vi gör på helgerna är att det är för mycket dötid. Vi skulle göra som det är i skolan, med ett schema att följa varje sekund. Men… det blir inte riktigt så. Ibland behöver Sandra bara se på film och klippa/riva i kataloger, men inte alltid. Bara när hon är för trött för att göra något annat.

Att följa ett schema med lagom aktiviteter en hel dag går ju ibland, men man blir ganska trött av det när man samtidigt är beredd på allt hela tiden och måste ligga steget före. Det där ”steget-före-tänket” är ju ganska tröttande i längden. Jag menar, man har det ju hela tiden. Så att aktivera samtidigt, i lagom dos, med lagom krav och med ett flyt som förhindrar dötid, det orkar jag inte.

För det första kräver det en noga planering om det ska flyta hela dagen och det kräver 110% närvaro varje sekund. Dessutom ska allt annat funka. Man kan inte gå hem när arbetsdagen är slut och låta mammarollen ta över resten, liksom…

Men jag får dåligt samvete när Sandra ser film och klipper i kataloger såna dagar då hon faktiskt är pigg och skulle orka göra andra saker. Jag skulle behöva planera lite bättre för ”pigga helger”

Lenaeff, bilderna går inte att flytta runt som dom gjorde förut. Men nu skrev Patricia att hon alltid har haft så. Jaha, då är det ju bara att gilla läget och vara glad över att jag inte hade så förut. Jag vänjer mig väl och kommer säkert på hur jag ska lösa det. Laddar jag in bilderna i rätt ordning så går det ju som synes, även om det är mer pyssel.

Peaz undrar varför jag inte skriver mina inlägg direkt i bloggen. Jo, det beror helt enkelt på att jag inte har tid att skriva ett helt inlägg på en gång och då tycker jag att det är enklare att ha ett Word-dokument tillgängligt som jag bara kan öppna när jag får lite tid över. Och när jag får frågor eller kommer på nåt som jag vill ta med, men inte har tid just då, så skriver jag bara några stödord så länge, liksom.

Jag har väldigt sällan tid att sitta några längre stunder i taget utan jag börjar oftast med ett nytt inlägg så fort jag har publicerat ett. På morgnarna brukar jag ha en stund för mig själv innan resten av familjen vaknar och då har jag oftast tid att sammanställa det jag har skrivit dagen innan, och publicera det.

Jag har också fått en del tips och råd från vänner på fb. Jag har provat råden jag har fått, men inget har hittills hjälpt. Stort tack till alla som försöker hjälpa mig iaf :)

Jag avslutar med en liten påminnelse om tävlingen för er som inte har varit här på ett tag. Klicka på tulpanerna i högermarginalen och skriv en kommentar där, så är ni med och tävlar.

Skön söndag alla sköna läsare!

♥ Kram ♥