Inge synd om mig!

Sandra mådde bättre idag, så pass att hon orkade sitta upp i soffan och har varit vaken hela dan. Hon åt lite mat och fick liiite godis efteråt. Men chipsen sparar vi till imorgon, så hon får tillbaka aptiten ordentligt först.

Jag var ju småfebrig och jätteseg på förmiddagen, så Göran tyckte att jag skulle gå och lägga mig en stund. När jag vaknade hade han tänt grillen…


…satt på potatisen och gjort sallad…


…samt hällt upp vin åt mig.


Så det är okay om ni inte tycker synd om mig :) Fast jag ska väl erkänna att jag inte var så vidare sugen på vin, men gulligt var det ju, så jag sa inget utan skålade några gånger med honom. Skönt att ha honom hemma så man faktiskt får vara lite sjuk.

På eftermiddagen blev det medicin och bad för Sandra efter ett par dagars uppehåll. Eftersom medicinen är för att hennes mage ska fungera så går det bra att hoppa över den när hon är sjuk och inte får i sig nåt. Men idag orkade hon och det var ju bra. Skönt att duscha henne också, och få håret tvättat igen! Det vet man ju själv att man mår bättre när man väl orkar duscha efter att ha varit sjuk och sängliggande.

Så dålig har ju inte jag varit, men bra matt är jag, så det har inte blivit något mer gjort idag, än det som var tvunget. Nu är jag mest glad att det har vänt på Sandra och hon verkar pigga på sig rätt bra när hon väl började äta lite. Att hon skulle orka skolan på måndag är väl kanske lite väl optimistiskt, men helt omöjligt är det inte. Det lär vi se imorgon. Det kan gå fort på henne när det väl har vänt. Snart, snart är det iaf äntligen skoldag igen! Konstigt nog har hon accepterat att vara hemma, trots att hon bara hann gå en dag i skolan efter lovet. Men hon har ju mest sovit så hon har förstås inte orkat längta till skolan heller.

Eftersom det inte har hänt så mycket här så har jag inte nåt mer att berätta idag. Dessutom är jag nog lite för trött för att komma på nåt intressant att skriva om, så jag avslutar här och önskar er en fortsatt skön helg!

Kramen!