Baka, baka

Så bra, nu hinner vi få några extra bak-dagar, för nu tror jag inte det är nån bacillrisk längre, och skulle det vara det så dör dom säkert i ugnen! Nu ville ju Sandra baka chokladbollar idag, så vi hoppas att eventuella baciller dör i frysen istället då…



Sandra är ju tillräckligt pigg för att vilja ha lite att göra, så det passar perfekt med lite bakning. Frysen är tömd och burkarna diskade efter förra årets bakning. Det går ju aldrig åt, det vi bakar, och vi har så sällan fikagäster att det hinner bli gammalt i frysen. Eller, det vet jag egentligen inte om det blir efter ett år, men det känns bäst med nytt och dessutom är det mer pedagogiskt att Sandra bakar nytt så hon kan förknippa sin bakning med födelsedagsfikat sen, liksom…

Men nu har jag iaf lärt mig att låta Sandra baka EN sats i taget, eller t.o.m. en halv ibland, istället för dubbel som vi alltid gjorde förut. Jag tyckte vi kunde göra mycket på en gång, när vi ändå höll på… Men det blev ju bara mer att slänga på det viset. Det är ju bra att jag har lärt mig det nu, efter alla år… Eller va?!...

Igår blev det ju Play-doh, och det höll oss sysselsatta under förmiddagen. Den håller sig ju rätt länge så den åker nog fram fler gånger innan Sandra är frisk. Jag trodde ju hon i stort sett var frisk, men inatt har hostan hållit henne vaken en del.

Nu har Sandras schema blivit klart så jag satte upp nästa vecka på tvåveckorsschemat. Jösses så glad hon blev när hon såg det! Hon blir så härlig när hon blir så där glad och förväntansfull. Det går inte att beskriva, det måste upplevas! Hon liksom sprudlar och blir så ivrig att hon inte vet hur hon ska få ut glädjen.

Annars har hon varit rätt skör och det märks att hon inte är riktigt okay. Det har varit väldigt nära till utbrott idag, om man säger så… Det gäller att sänka kraven och det är inte helt smidigt att baka och sånt… Men det funkar om man förbereder mycket och på rätt sätt och sen låter henne vara ifred mest. Men nu ser hon en film och är nöjd. Det är väl lagom kravlöst resten av dagen. Ja, förutom medicin och bad som ska göras snart, förstås.

Vi kommer ganska nyligen in efter att ha varit ute och grillat korv. Katterna fick följa med och få lite luft. Men Sune då! Han är väl helt hopplös på att käka på allt möjligt och omöjligt. Ibland undrar jag om han tror att han är hund, eller nåt, för inte brukar väl katter vara så?? Idag satte han i halsen och fick knappt luft på bra länge. Han ”hostade” med den lilla luft han fick i sig och tungan hängde ut. Det var otäckt och vad maktlös man känner sig.. Det var ju mest bara att vänta, och tillslut fick han luft ordentligt. Vad gör han då? Inte ett dugg skärrad blev han utan han nosade genast upp nåt annat att tugga i sig. Hm!

Sandra har en film där Anki & Pytte är hos veterinären. I väntrummet finns en monter med saker som katter och hundar har fått i sig, allt från en handske till en napp. Då undrar jag vad som kommer att bli Sunes bidrag genom åren…

Ha en fortsatt skön dag, gott folk!
Kramen!