Onödig stress

Tror ni det blev nån städning här igår? Ingen orkade så det blev en prommis och Spotify-slapp istället. Rätt skönt, faktiskt, och dammet lär ju inte springa ifrån oss ;)

När Sandra kom hem hann hon inte in förrän ett stort utbrott var igång. Någon som inte känner henne tillräckligt väl hade börjat prata om fars dag. Så onödigt! Alla som känner Sandra väl vet iallafall att man inte kan prata om sånt med henne.

Vi firar ju inte ens, eftersom allt firande i sig oroar och stressar för mycket. Dom få gånger vi firar nåt så kan vi aldrig prata om det i förväg. Så det var ju oturligt, kan man säga, att Sandra råkade vara med nån som inte vet det…

Det tar lång tid att lära känna Sandra. Är man duktig så tar det nåt år, men en del lär aldrig känna henne. Har man inte ”rätt tänk” så är det ganska kört.

Jane fick nog ett sjå att försöka tona ner det hela, vilket hon gjorde bra, för det är minsann inte det lättaste. Sånt där fastnar damen i väldigt lätt, nämligen. Sen blir hon arg om det inte blir som det är sagt, förstås.

Hemma tog det en väldig tid innan hon hade utbrottat klart och förstod att vi inte skulle ha paket och chokladbollar i sängen och att ”pappa inte alls fyller år på söndag” Håhåjaja! Det är lite synd att konsekvenserna nästan alltid drabbar andra än den som orsakat det. För det är på konsekvenserna man lär sig att det man tror är bagateller inte är det.

Nåja, efter ett tag lugnade det ner sig och med sänkta krav, och en hel del lirkande, gick kvällsrutinerna hyfsat bra. Förkylningen har inte märkts av så mycket på korttids, mer än lite hosta, och så var det ju även hemma i helgen. Vi tror att den är över nu, men trött och skör är damen än. Om det nu beror på det…

Vi kör på med veckan enligt planen så får vi se hur länge det går innan tröttheten tar överhanden. Det är ju det här som är så svårt. Sandra behöver vila från allt, samtidigt som andra måste ta över. Men vi tränar i hennes takt så ska det nog gå bra så småningom.

Får vi till en vettig verksamhet och ett ansvar från kommunen så orkar ju Sandra mer också, så det måste bli fokus nu. Kunskap är en del, så Sandra slipper tröttas ut av att nån pratar mer än man ska.

Idag kanske vi jagar dom där dammtussarna, vem vet ;) Må gott!

.