Julplanering

Jag hann knappt publicera gårdagens inlägg innan det var full rulle här, så nån vidare lång sovmorgon blev det inte. Snarare var ett utbrott det första som hände. Eller två. Och lite Alvedon för min del.

Senare blev det Alvedon även för Sandra som hade ont i magen. Men om det var magen eller nåt annat vet vi inte, eftersom hon inte alltid kan berätta det. Bra mådde hon inte hursomhelst och Alvedon kan hjälpa psykiskt också, så vill hon ta tabletterna så skadar det ju inte. Hon tar inte Alvedon särskilt ofta.

Med mycket sänkta krav fungerade dagen hyfsat iallafall, men vi var bra trötta innan dagen var slut. Sandra kom i säng tidigare än vanligt och somnade ganska direkt. Just nu sover hon, men troligtvis är det full fart här innan jag hinner publicera det här inlägget. Det brukar ta ett tag för mig att få klart det jag skriver, särskilt om Sandra hinner vakna innan jag är färdig.

När Sandra är så där skör att hon inte orkar så mycket, så behöver hon mer tid för sig själv, men vill inte vara själv. Så det blir ett fasligt passande, eftersom hon blir orolig av att vara själv, men stressad av att ha sällskap. Så igår fick vi gå in och ut till henne mest hela tiden och sitta korta stunder i taget.

Så medan den ena assistenten gjorde det så passade den andra på att få ihop pepparkakshuset. Vi vet inte än om Sandra kommer ha ork att dekorera nåt hus, men det måste ju finnas ett hus om orken kommer. Hinner inte orken komma innan huset blir för dammigt så får vi väl slänga det.

För att slippa smälta socker uppe i köket, vilket är svårare när Sandra är skör och vi behöver vara tillgängliga båda två, så smälte vi blockchoklad i micron. Det gick jättebra att sätta ihop huset med det, även om det tar längre tid innan det fastnar. Men vi pallrade upp gavlarna så vi kunde jobba medan chokladen stelnade.

Vi har pepparkaksdeg i kylen (på jobbet) också, men eftersom Sandra bakade pepparkakor på korttids för ett tag sen så har vi fått fokusera på att tona ner allt vad julen heter efter det. Så den degen åker med all säkerhet i soporna.

Det kan ju tyckas synd att köpa saker och sen slänga det, men det är ju enda chansen om det ska bli nåt. Vi vet ju aldrig i förväg om orken räcker eller inte, och om den räcker så måste vi vara förberedda på det och ha saker att erbjuda. Pepparkakor har Sandra bakat varje år, antingen hemma eller i skolan. Vi trodde faktiskt inte att dom skulle baka det med Sandra på korttids, eftersom vi har sagt till att hennes ork måste få räcka till aktiviteter på jobbet i första hand.

Men jösses vad fort det går! Det är bara tre jobbardagar kvar för Sandras del. Vi har fått ner julstressen ganska rejält, och ännu vet hon inte vilken dag julafton är. Men hon anar ju så klart att det närmar sig, och har frågat varför det står ledigt på hennes veckoschema på torsdag och fredag. Hon har än så länge nöjt sig med att få svaret ”Ja, då är du ledig från jobbet” Vi får väl se hur länge vi kan hålla det på den nivån.

Vi hoppas innerligt att ingen försäger sig på korttids nu i veckan. Dom flesta vet ju, men det är några där som inte verkar förstå att det jag säger är viktigt för Sandras skull. Jag kan inte göra mer än att säga till iallafall, sen hoppas vi på det bästa, så ökar chanserna att vår julafton blir någorlunda lugn. Med våra mått mätt. Alltså vi är glada om det inte är utbrott eller kräk-sjuka hela dagen.

Vi har väl haft lite i tankarna att låta Sandra vara ledig från korttids kommande vecka, men det är inte ”bara” med det heller. Det innebär en stor förändring för Sandra, som skulle oroa henne, och det kan också orsaka utbrott och kräksjuka. Så det bästa är ändå att göra som vanligt, och hoppas att alla gör som vi har bett om…

Dessutom har vi lite att hinna här hemma innan jul. Inte för att vi gör så mycket, men det lilla vi gör måste ju förberedas om det ska bli nåt. Vi har inte slagit in en enda julklapp än, och så har vi ju lite julmat att laga. Det går inte att göra sånt när Sandra är hemma, nämligen. På måndag måste vi börja med att handla, så halva den dagen kommer ju gå. På onsdag jobbar jag och på torsdag är det julafton. Så jag har i stort sett tisdagen på mig att slå in julklappar, lägga in sill, göra Jansson och fixa skinkan.

Nåt annat tänker vi inte ens försöka hinna, och inte stressar vi för det heller. Det blir som det blir och huvudsaken det blir lugnt. Och det finns det en chans att bli om vi lyckas tona ner allt nu innan.

Må gott.

.