lördag 30 juli 2011

Marknad

Igår tog vi en liten sväng på en marknad i närheten. Det brukar gå bra med marknader om vi undviker den värsta trängseln och om vi tar rullstolen till Sandra. Så vi var där innan det öppnade, och det var alldeles lagom, för lite öppet är det ändå men med ganska glest av besökare. Sen hann vi därifrån innan alla andra kom dit :)

Sandra köpte en chokladtopp. Precis en sån som Anki & Pytte (film) köpte när dom var på marknad :) Det är liksom ett måste på marknader, helt enkelt.


Sen blev det lite godis, förstås.


Och lite ”gå runt och titta” innan det blev för mycket folk.


Jag gick tillbaks själv lite senare och köpte skärp till Sandra. Egentligen hade vi tänkt att hon skulle vara med, men dom hade inte fått ordning när vi gick förbi med henne, så vi sa inget utan nöjde oss med godiset.

Det är lite uppträdanden också, men inget som jag tycker är värt oredan det skapar hemma för att gå och titta på, så det skippar jag. Karuseller finns ju… och är det nåt jag älskar, så är det karuseller! Men inte själv, så det skippar jag också.

Alltså jag är barnsligt förtjust i allt vad tivoli heter och var en gång på marknad med en kompis och åkte. Åkte och åkte och åkte… Vi köpte biljetter som vi hade i handen och klev inte ur karusellen ens mellan åkturerna…

Jag kände mig lite konstig i magen, men tänkte inte mer på det utan åkte glatt vidare. Efter ett tag tyckte min kompis att jag hade tappat färgen i ansiktet. Jo, jag mådde nog lite illa, om jag kände efter ordentligt.

”Vi kanske ska gå hem och vila från karusellerna en liten stund” tyckte min kompis. Sagt och gjort och inte förrän hemma insåg jag att jag hade åkt så jag blev åksjuk, haha! Vilade, åt och mådde bra igen, så sen gick vi tillbaks och åkte vidare :)

Men den här gången har jag ingen att åka med, och då är det inte lika kul, om det inte är nån väldigt rolig och lockande karusell då…


Den här hade dom för ett par år sen, och då åkte jag minsann själv. Ibland går det lixom inte att låta bli :)

Toa- och badrutinerna funkade jättebra igår, efter min lilla justering. Lugn och ro igen och Sandra kände igen sig. Skönt när man hittar orsaken ganska fort, och kan göra nåt åt det.

Jag avslutar med ett stycke från en kommentar jag fick av Annelie L igår.

”När jag läste din beskrivning om det ständiga pratandet, på hög volym, frågor om helt självklara saker, kravet på att vara närvarande och svara rätt och på precis rätt ställe för att sen kastas in i nästa tanke-virvel och försöka ha ork att vara 100% närvarande....det slängde mig tillbaka till tiden med Bamsefar och jag kände den inre stressen gripa tag i mig igen, trots att jag inte alls har det så längre...”

Vad skönt det är när någon liksom vet precis vad man pratar om :) Även om man försöker sätta sig in i en situation så kan man inte förstå den helt och fullt förrän man har upplevt den själv. Vad det än gäller… Det är väl därför man får det allra bästa stödet hos likasinnade, även om man får bra stöd av dom som har förmågan att försöka sätta sig in i situationen med. Tack Annelie! Jag vet att du förstår.


Passar ju förstås på att tacka för alla kommentarer jag får! Fina alla på sitt sätt och gör mig alltid glad :)

♥ Kram ♥

9 kommentarer:

jeannette sa...

Hej vännen
Dåligt samvete igen att jag inte kommenterar ;( men jag är allt här och läser och du har ju rätt vi försöker att förstå men kan inte ändå sätta in oss i vad som händer där på riktigt. Jag beundrar er mycket önskar er all lycka och hoppas dagarna inte bara går neråt med för mycket utan att det fortsätter komma dagar som är uppåt ;) Detta blev kanske lite fel men jag kunde inte beskriva det annorlunda. Kul att ni kunde gå på marknaden innan det blev för mycket folk. I år blev det ingen marknad för mig och det tyckte jag var lite tråkigt det är ju något speciellt med det om inte annat kolla in folk. hjärte kramar i massor till dig

Åsa sa...

Vad kul att du har barnasinnet kvar! Jag skrattade gott när jag läste om dig och din vän när du åkte tills du blev sjuk, och att ni sedan gick tillbaka och fortsatte åka efter att du mådde lite bättre. Det är bra! Man måste ta vara på varje tillfälle att släppa loss.
Kram

Annelie L sa...

Karuseller är kul, så länge de inte bara går runt runt, då blir jag åksjuk, men Lisebergsbanan och berg o dal banor och sånt det är helt ok, tyvärr mår Käre maken illa bara han ser ett tivoli så där är vi inget vidare samkörda.

Jag blir lite rörd över att du citerade mig, och för ett år sedan hade jag säkert trott att jag förstod hur du hade det, men nu kan jag garanterat säga, man vet inte vad det handlar om man inte varit där själv.
Det är en erfarenhet jag fick av tiden tillsammans med Bamsefar, även om jag då tyckte den var dyrköpt.
Härligt att det blev en liten tur till marknaden, ett litet lagom avbrott i vardagen och lite gottis att äta efteråt.
Ha det nu så bra med din lilla tummetott och var rädd om dig.

Annelie L sa...

Glömde ju det viktigaste, KRAAAAMMMM!!

Anonym sa...

Jag undrar varför Sandra åker rullstol ibland?

Maritha sa...

Åh vad synd att jag inte bor närmare, jag ÄLSKAR karuseller :-))

Skönt att du känner att de finns de som förstår vad du pratar om!

VAd skönt att Sandra fick lite marknad och sen komma hem och få de braiga rutinerna resten av dagen.

Ha en fin söndag!

Kram Maritha

Anonym sa...

Åh är du åxå en karusellgalning ;)
Innan Junior föddes var jag och min mamma ner till Liseberg en gång om året och köpte åkband så vi kunde åka fritt en hel dag Det finns verkligen inget bättre, men jag håller med dig om att det är bäst i sällskap. JAmendå ska vi ju inte åka till Azorerna du och jag vi drar på Tivoliturné till USA du och jag???
Och vaddå prata hela tiden?? Känner jag inte als igen ha ha ha!!! Som sagt, vaccinerade med grammofonstift som hakar upp sig ibland och de där reporna i Lp-ytan gör att det hoppar lite långt ibland så man inte hänger med Då gäler det att inte svara fel vid fel tillfälle Har man otur kan man få en rejäl utskällning då.
Stora kramen //Lena
P.S JAg har saknat att läsa här...ni är ju en del av min vardag liksom D.S.

Annika N sa...

Jo det är klart att den som varit med om samma situation förstår bäst hur det är att leva med ett barn med autism. Vad kul att ni alla kunde kolla lite på marknaden i stan.

Ha det så bra !!! Kram Annika

Bellan sa...

Kul att det funkar att gå på marknad med Sandra (med viss anpassning förstås). Bra att ni kommit på att ni kan gå dig tidigare än alla andra så Sandra blir nöjd.
Jaså, du är en höjdare på karuseller du!! Synd att du inte fick med dig nån att åka med.

Visst förstår vi dig här i diagnoslandet! Det är så härligt att vi kan förstå varann på ett alldeles speciellt sätt här ♥
Kramar om dig!
//Bellan