torsdag 11 augusti 2011

Huvudet över ytan

Sandra är skör nu och det märks att hon är känsligare mot det mesta. Det beror ju säkert på längtan till skolan, och att det är trist att ha sommarlov. Jag hoppas att det inte är nåt annat som spökar, en förkylning eller så… Hon har nyst några gånger och jag har ju haft ont i halsen.

Men måste man välja så är det ju bättre med förkyld på ett tråkigt sommarlov än lagom till skolstarten, även om dom sista veckorna skulle bli ännu tristare...


Det är gnälligt, med många små utbrott om både det ena och det andra. Det låser sig mest hela tiden, och vi har jämt å göra att försöka hålla utbrotten i schack.

Familjen har just kommit ut en stund efter maten och jag passade på att hinna dammsuga, för det behövdes nu, kan man säga. Enda sättet att få dammsuget om Sandra är inne är att låta henne dammsuga själv, vilket ju går bra om hon är på det humöret. Och det är hon ju inte nu, precis. Sen blir det ju inte dammfritt när hon kör runt lite för skojs skull, så det roar vi oss med en annan gång.


Nattmia skrev om sen-puberteten efter förra inlägget. Hm.. intressant! Jag frågade vidare i en grupp på fb och det var fler som hade samma erfarenhet. Att utvecklingen stannar av, eller att det blir jobbigare med vissa saker ungefär i den här åldern. Roligt är väl fel ord i sammanhanget, men det är intressant iaf, och man lär sig ju förstå mer.


Också det här med att det händer saker i kroppen som Sandra inte själv förstår eller kan sätta ord på. Känslor som hon inte kan hantera och så. Puberteten påverkar ju även ”vanliga” ungdomar, och många blir trötta. Det vore ju konstigt om inte även Sandra reagerade. När hon blir trött, eller det har varit för mycket intryck, så blir hon känsligare, skörare och tappar färdigheter som hon klarar galant när hon är pigg.


Nu är det inte jättestora bekymmer för oss, inte än iaf, men jag märker att det är jobbigare med intrycken, och när det blir för mycket folk runt henne, än vad det var för några år sen. Jag tror jag förstår varför nu, tack Nattmia :)


Lenaeff har en tanke som slog mig också när jag skrev förra inlägget. Ja, det är helt klart värt ett försök att Sandra sätter sig vid bordet först. Så gör vi omedvetet till vardags, och jag tror att det har stor betydelse. Tänk vad man fastnar i sina tankegångar ibland, och inte ser klart på problemen som egentligen är hur tydliga som helst! Tack till dig med :)


Och nejdå, Lena, det är ingen större fara med mig. Det bryter nog inte ut nån förkylning den här gången heller. Den brukar bara göra sig lite påmind för ett par dar och sen försvinner den. Däremot brukar resten av familjen få lite mer av mina baciller… Vi hoppas att Sandra klarar sig, det är lixom det viktigaste.


Jag tror inte jag kommer ha så mycket tid att skriva här nu, innan skolan och dom vanliga rutinerna är igång. Iaf inte om damens humör fortsätter balansera på en skör tråd. Men jag återkommer, så håll ut, ni som brukar komma in här och förgylla min blogg. Ha det så fint, allesammans!

♥ Kram ♥

12 kommentarer:

Anonym sa...

Tänk så inne man är i sin vardag och sina rutiner ibland, att man glömmer bort hur mycket och vad för anpassningar man faktiskt gör. Utan att man tänker på det :)
Hoppas att varken du , Göran eller Sandra blir sjuka såklart.
Alltid bra med andras funderingar och erfarenheter, de där forumen på fb är helt underbara många gånger.
Ibland vet jag inte hur man skulle fixa vardagen utan allt det stöd och den hjälp man får både där och via bloggarna såklart.
Ibland kan det räcka med en fråga för att man ska se det på nytt, ibland krävs lite mer tankearbete, men oftast får man nåt nytt att fundera över och anpassa till sitt barn.
Stora kramar och hoppas att du inte försvinner allt för länge, det blir så tomt utan dig.
Ha det gott nu mellan gnäll och låsningar och tiden går fort, iallafall i efterhand ;)
//Lena

Maritha sa...

Vad skönt att du har människor som kan ge dig nya infallsvinklar på din situation med Sandra. Den här novisen hon bara lär sig och har inte råd och stöd till dig :-))

Hopaps du får det lugnt och att tiden till skolstarten går fort för Sandra som längtar så!

Stora kramen Maritha

Nattmia sa...

Jag har ju sett olika beteenden på olika barn/ungdomar genom åren och kan jag berätta om egna erfarenheter som det kan handla om så gör jag ju så klart det =)

Hoppas dagarna fram till skolstarten funkar bra nu så det inte blir för mycket utbrott och tandagnissel..

Kram Mia

Annika N sa...

Bra att du kanske fått en liten förklaring på varför Sandra är lite förändrad. Tonåren passerar för en del nästan omärkt förbi, och så var det för två av mina 4 barn. Men den yngsta och äldsta...SUCK !!! Underbart att det är över för lääänge sen, men då var det så lagom kul ;-)rena krigszonen här :-))

Ha en fin helg och vecka !!! Kram Annika

Annika N sa...

Glömde ju att säga att det är så fina bilder :-) Kram

Annelie L sa...

Hejsan, en blogg i lila idag, det var fint, många vackra blommor.
Nog kan tonåren ha betydelse, hormonerna far ju runt i kroppen på dom under den perioden.
Min äldsta son hade en lugn o harmonisk tonårstid, men det fick jag igen med besked på mina två andra och på Lilltösen när hon bodde här hos oss....Hujeda mig.

Hoppas verkligen att du inte blir sjuk igen, du har varit mycket sjuk den sista tiden tycker jag, du hinner liksom aldrig återhämta dig riktigt mellan varven.
Men snart är den här sommaren till ända och skola o vardag börjar igen, då blir det lite andra rutiner och välbehövliga raster under vardagarna.
Massor av kramar till dig du fina och rara .
Kram Annelie

Bellan sa...

Tror det är dax för förkylningar lite här och där nu tyvärr. Hoppas ni klarar er.
Förstår att ni har en kämpig tid nu, tycker ni är så duktiga. Hoppas ni håller fram till skolstart bara så ni inte blir helt utslitna innan dess.
Förstår om du inte hinner blogga mellan utbrotten. Men vi trogna läsare, vi väntar här tills du är redo igen :)

Önskar er en trevlig och fin helg!
Kramar om er alla!
//Bellan

Mib sa...

Jag är ju inte här så ofta och förgyller din blogg Nina, men ibland så! :-)
Hoppas verkligen inte ni blir förkylda!
Stor bamsekram!

Bara Sara sa...

Hamnade här via din kommentar hos Sanna Lundell och ville bara säga "hej". Ser att du är flitig bloggare och jag läste en del bakåt som du skrivit. Du verkar vara en stark människa, jag har själv ingen praktisk erfarenhet av autism men kan bara föreställa mig vilken envishet och viljestyrka man behöver utrusta sig med. Varje dag..

Och du tar fina bilder!

Mamma Z sa...

Tänk så olika det slår..här hemma trivs Sam förträffligt med lovet än..men så är ju livet omkring dem rätt olika..
Jadu..den där gruppen på FB. Förstå förr när forum likt det inte fanns.. det är ju en jättehjälp många gånger!! Så mycket sund input och andras erfarenheter..så lärorikt

STOR KRAM

agneta sa...

Hoppas att ni klarar er från förkylningar och annat elände! Snart är skolan igång och det går i sina vanliga spår igen, det tror jag också är bäst för de flesta.

Fina foton du tagit, härligt med olika blommor att titta på. Hoppas att helgen och veckan som kommer blir bra!

Kram Agneta

Patricia sa...

Jobbigt för Sandra att längta så till skolan. Skönt att det snart är dags, förstår att ni alla längtar .. =)

Hoppas ni inte blir sjuka någon av er och att dagarna fram till skolstarten går så bra de kan.

Massa styrkekramar
Patricia