Batteriladdning

Ååh, vad mycket det ger med anpassade utflykter. För både Sandra och mig, men mest för Sandra, förstås. Assistenten blir också så äkta lycklig av att se Sandras glädje och framgångar. Tacksam.

Igår testade vi det vi kom fram till när vi planerade häromveckan. Sandra har en hink med en knäcke-skiva i, som hon bär med sig till en av kaninerna och matar den med. Hon var lite skör igår, men med ett uppdrag som är anpassat och tydligt går det bra ändå. Det var en nöjd tjej som gav kaninen bröd.

Sen hade ungarna vuxit till sig ordentligt sen sist, så den här gången fick Sandra hålla i en kanin, och jag hann t.o.m. fota. Nu får ni inte se ansiktet, men ni kan föreställa er strålande glädje.

Sandra blir också väldigt lugn när hon är tillsammans med djur. Det var som en lärare sa för länge sen, när Sandra var på utflykt hemma hos henne; Sandra accepterar att en hund tar leksaken från Sandras hand utan att hon är beredd på det. Är det en människa som tar den på samma sätt blir det väldigt lätt utbrott.

Det var bara en parentes jag kom på nu. Jag var ju tvungen att gosa lite jag med. Herregud så söta dom är!

När vi hade kelat ganska länge med ungen fick den komma tillbaks till mamman och syskonen. Sandras nästa uppdrag var att hämta pinnar till ett par av kaninerna. Meningen är att hon ska få såga lite grenar framöver, men igår var det lagom att hämta och bära.

Bara en sån här sak! Sandra gick (nästan) utan problem på snön med alla grenar som hon skulle ge kaninerna. Utan roligt uppdrag hade hon nog inte gått där alls, och definitivt inte med samma goda humör.

Kaninerna blev jätteglada och började genast gnaga till Sandras stora förtjusning.

Vi stod där och tittade en stund och avslutade sen utflykten med att Sandra fick ta en annan hink, som det står ägg på, men då behövde hon hjälp att gå, så det blev inga fler foton tagna.

Sandra plockade ägg som hon fick tvätta hemma.

Tack för ännu en rolig och väl anpassad utflykt 💕

.