söndag 14 augusti 2016

Oreda i röran

Är det inte det ena så är det det femte, eller nåt. Akuta ändringar och nya möten med andra lösningar. Jaja, nu ser det iallafall ut att ordna sig tillslut, hoppas vi.


Imorgon är vardagen här igen, och igår morse fick Sandra reda på det. Gissa om hon längtar?! :) Hon blev jätteglad, och ville gå igenom schemat en gång till. Lugnet har hållit i sig än så länge, men vi är väl beredda på att längtan och glädjen kan slå över närsomhelst. Vi får försöka att fokusera på ”här och nu” så gott vi kan, och hittills har det gått bra.

Det är lite rörigt med det mesta just nu, men vi gör vårt bästa för att få Sandras dagar så lugna och ”som vanligt” det bara är möjligt. Snart ska väl alla akuta nyheter sätta sig så vi kan börja jobba framåt så smått. Det är nytt schema för oss assistenter från 1 sept. iom nytt beslut från Försäkringskassan. Det blir bra när vi får ordning på allt, men vi har ju varit underbemannade en tid och det påverkar ordningen en del.

Eftersom det blir mer bemanning, och assistenter i hemmet istället för korttids, så blir det ju förstås en del förändringar även i Sandras schema om det ska fungera med nya tiderna. Verksamheten och Sandras dagar måste ju ha ett vettigt innehåll, som stämmer med allas scheman. Göran och jag har en plan, och ett första delmål, i huvet iallafall. Det är ju en bra början inför mötet på tisdag, resten får växa fram vartefter bitarna faller på plats.


Det kommer bli en omställning för oss alla när Göran och jag ska dra oss ur och släppa taget och externa assistenter börja ta över mer. Inte i första hand när det gäller Sandra, för där har vi inte så stora problem med att låta andra hitta sina egna sätt som funkar. Så länge det är Sandras bästa som styr, och det är det ju. Sandra tillåter inget annat, så det är bara att anpassa om det ska funka. Det där kan assistenterna så det oroar inte. Och är det nåt som inte funkar, så pratas det igenom och anpassas bättre nästa gång. Det är så det funkar mest hela tiden med Sandra.

När det gäller personalbiten är den enda oron inför framtiden att det är svårt att hitta bra assistenter, och att någon måste se till att dom som börjar är bra. Annars har vi inga problem med att släppa taget om Sandra, faktiskt. Allvarliga brister blir det bara om kommunikationen inte fungerar, och det var det som hände på korttids när det kom för många nya som inte lyssnade. Innan dess så har jag egentligen ingen vidare aning om hur dom jobbade, men så länge Sandra mådde bra och det funkade så fick dom ju göra som dom ville. Det var inte förrän Sanda blev för mycket påverkad och dom inte gjorde något åt det som vi började bråka. Assistenterna är ju tvungna att kommunicera hela tiden, och ser också konsekvenserna själva (vilket korttidspersonalen inte gjorde) så det fungerar väldigt bra.

Det som är svårt att släppa taget om för mig, och blir en utmaning för både Göran och mig, är allt annat. Dels att inte hjälpa assistenterna när det är tufft, även om vi vet att dom klarar det utan oss. Kanske t.o.m. bättre utan oss?! Dels all pedagogik och allt administrativt. Och så att vi ska överlåta vårt hem till andra.

Det ska ju så klart bli Sandras hem, så allt ska ju utgå från henne, självklart. Men eftersom hon är beroende av sina assistenter, och det kommer bli assistenternas arbetsplats, så måste dom ju få bestämma hur deras arbetsmiljö ska vara för att fungera så bra som möjligt när dom jobbar med Sandra.

En utmaning lär det ju bli för oss alla. För det är säkert inte lätt att komma och göra förändringar i någon annans hem. Och vi måste ju släppa in andras viljor och önskemål, eftersom det är dom som ska jobba här, även om vi också kommer göra det ett bra tag till. Huset måste förvandlas från Görans och mitt hem, till Sandras hem och assistenternas arbetsplats. Då kan ju inte vi bestämma hur vi vill ha det…

Eftersom vi fortfarande bor i huset blir övergången inte plättlätt. Det måste ju fungera både nu och framöver, för både Sandra och assistenter. Och oss.


Nåja, ett problem och en lösning i taget så hjälps vi åt att fixa det :) Gårdagen var ganska lugn. Sandra hade en svacka i fredags, men var piggare igår igen. Vi turas om att assistera/passa och sköta markservicen samtidigt som vi måste få lite städning gjord inför kommande vecka. Spindlarna har bott in sig i lugn och ro nere i källaren när verksamheten har haft semesterstängt…

Sen är det lite papper och annat som ska fixas och sorteras och grejas med. Nya planeringar innebär ju en hel del sånt. Men efter maten var det finare väder än utlovat, så Sandra blåste såpbubblor med Göran en stund, och då hann jag få undan lite.

Det får räcka för nu. Ha det finemang. (Jag hoppas fotolusten kommer tillbaks snart, för förrådet av foton börjar ta slut här).

.

Inga kommentarer: