Sune
är lite dämpad och magen har inte kommit igång än, men vi får ju ge det ett par
dagar. Eftersom tarmen tömdes, så funkar det väl inte som vanligt sådär på
direkten. Vi skulle höra av oss till kliniken igen om det strulade så ringa kan
vi alltid om vi märker nåt. Han bör ju vilja dricka lite vatten snart… Även om
han inte behöver dricka lika mycket när han äter blötmat.
Röjandet
på kontoret kom av sig lite, eftersom vi inte hade något vettigt alternativ
till vart jag ska göra av alla grejor. Men igår hann vi diskutera en del igen,
och kom fram till ännu en lösning och lite förändringar. Vi får ta lite i taget
och känna efter längs vägen, för det är omöjligt att ha hela planen färdig från
början.
Ikväll
kan vi nog flytta en hylla och sen har jag någonstans att göra av det som måste
ut från kontoret. Efter det har vi lite idéer för hur kontoret ska kunna
förvandlas till assistans-sovrum utan att vi oroar Sandra i onödan. Det är
ett pusslande mest hela tiden.
Igår
började vi märka av tröttheten på Sandra, och det var ju väntat efter veckan
som varit med nya bekantskaper och längtan efter assistenterna. Men hon blir
inte lika påverkad nu, när vi har tagit bort andra stressfaktorer ur hennes
liv. Oförstående förståsigpåare som vägrat lyssna på vilka anpassningar hon
måste ha för att minska stressen. Så vi tror att hon snart är på banan igen,
och vi håller helgen lugn för henne.
Under
kommande vecka ska vi försöka få till lite ledigt för Göran och mig. Ja, inte
samtidigt, förstås, men ledigt bara. Vi behöver det båda två efter sommaren med
dygnetruntpass, för sen börjar förändringarna med både det ena och det andra. Då
blir det lite svårare att vara ledig igen på ett tag. Vi får väl se vad som ska
göras, och när. En dag i taget.
En
varsin ledighet har vi planerat in den närmaste tiden iallafall, och vi
försöker prioritera oss själva, och lite batteriladdning när det fungerar. För
att orka.
Det
var allt för nu. Må så gott.
.
1 kommentar:
Kramar till er alla och en nospuss till Sune! ♥
//Bellan
Skicka en kommentar