torsdag 11 augusti 2016

Bitar som faller på plats

Sandra var lite trött igår, men funkar fortfarande bra. Vi sänkte kraven lite bara och dagen flöt på utan problem.


På fm hade jag möte med assistansbolaget. Det var lite saker jag behövde få hjälp med och det känns så bra att ha finaste stödet där, när det blir lite för tungt med alla känslor hit och dit ♥ Tack!

Nu finns det ju saker som tynger och som inte assistansbolaget kan göra något åt, men att prata igenom helheten och hitta alternativ och lösningar som fungerar här och nu och i framtiden känns så skönt. Vi tar en bit i taget i Sandras enorma livspussel.

Det som är jobbigast för mig är det pedagogiska ansvaret, som ju är kommunens… Jag har inte tillräckliga kunskaper, även om jag kan ganska mycket. Den där special-kunskapen saknar jag när det ska planeras bra dagar och bra upplägg för Sandra. Det handlar ju om att hitta sätt som får henne så delaktig som möjligt, efter hennes ork och förståelse. Det är inte lätt utan den specialkunskapen som pedagogerna i skolan hade t.ex.


När vi blev lovade av kommunen att dom skulle hyra lokalen i vår källare, för att kunna bedriva verksamheten på en plats som är anpassad efter Sandra, så var det inte hyran som var viktig för oss, utan ansvaret. Vi blev i det kontraktet lovade att få stöd av en person från Pedagogiskt perspektiv. Det var det jag såg fram emot. Äntligen någon som kan mer än mig, och som förstår hur vi menar när vi förklarar läget, så vi kan jobba åt rätt håll, med rätt anpassningar.

Men, det blev ju inget av med det löftet heller, som ni vet. Och då måste vi ju hitta alternativ som fungerar utan kommunens inblandning. Och det måste ju fungera även utan mig. Habiliteringen får vi så klart ta hjälp av, och ska göra också. Men först har vi en massa annat som måste falla på rätt platser, innan vi kan gå så mycket vidare med nånting.

Sen får ju assistenterna gå på utbildningar vid behov, och dom är redan jätteduktiga. Vi får väl söka den hjälp vi behöver när vi behöver den framöver.


Vi gick också igenom personalschemat lite och jag är såå glad att jag slipper hålla på med det. Fy tusan vilket pusslande att få tiderna att stämma med timmar, allas önskemål och Sandras behov. Ojojoj. Jag längtar iallafall till när jag kan vara lite ledig igen, så fort det börjar flyta på med externa assistenter på hela dygn. Vi har ju kommit en bra bit redan :) Går allt enligt plan A så kan t.o.m. Göran och jag vara lediga samtidigt redan till våren.

Lite av virr-varret jag har i huvudet reddes ut igår, så kanske att tankarna börjar fungera snart igen. Med för mycket oreda så känns röran rörigare än den egentligen är. Det är ju därför det är bra att fokusera på en sak i taget.


Må finemang!

.

1 kommentar:

Johannes mamma sa...

Hoppas bara på att ni har pålitliga lojala assistenter som ser jobbet långsiktigt.
Vi har hittills haft enormt svårt att få folk som ser seriöst på jobbet med Johannes. Just den här långsiktigheten för att få saker att fungera för Johannes är ju extremt viktig liksom den är för din Sandra.