Tack
till Johannes mamma för kommentaren efter förra inlägget, och din reflektion
när det gäller ”öppna lådor”. Jag började fundera vidare kring det där. Dom är
nog viktigare än jag först förstått, dom där lådorna.
Vi
har nog ”lådor” lite till mans, mer eller mindre, även om vi kanske inte är
medvetna om hur våra minnen är sorterade, och inte får samma kaos bland ”lådorna”
när det blir ”lite mycket”. Men vi minns saker, eller får tillbaks känslor när
vi påminns om olika situationer. Det är kanske som med så mycket annat, dom
flesta har samma grundfunktioner, men en del har det extremt väl utvecklat?!
Som
jag sa när andra föräldrar jämförde Sandra med deras barn när hon var liten.
Jag fick ofta höra ”Så gör alla barn” eller ”Så gör mitt barn också” och jag
brukade svara att Sandra är som andra barn, fast mycket mer av allting.
Jag
vet inte om det här med ”lådorna” är typiskt för just autism, men intressant
hursomhelst. Och som Johannes mamma skriver, bra att ha i åtanke för dom som ska anpassa
och bemöta personer som är extra känsliga för sinnesstämningar och intryck. För
ibland kommer minnen upp i sammanhang som vi andra inte förstår. Ibland kommer
det utbrott och vi säger att det inte fanns nån orsak… Så klart finns det en
orsak, men vi har inte gjort kopplingen. Vi har kanske inte samma sortering i
lådorna?
Jag
vet att en del personer med autism har bra minne, och kommer ihåg allt, hur
vanligt det är har jag ingen aning om. Jag var iallafall på en föreläsning en
gång där det var en tjej med Asperger som berättade att hon la märke till allt,
och kom ihåg allt. Det går inte att föreställa sig hur tröttande det måste
vara, och det är inte alls konstigt att många med autism behöver mer
återhämtning än oss andra, som ju har ett inbyggt filter mot intryck vi inte behöver
lägga märke till. Vi har väl en ”skräpkorg” till sånt vi inte behöver sortera i
våra ”lådor” kanske…
Man
kan ju testa att i en kvart försöka lägga märke till precis allt som händer,
hörs, luktar, syns, känns, runt en. Jag tror inte ens att det är möjligt, men
gissar att man blir ganska trött i huvudet efter en stund. Och hur mycket av det kommer vi ihåg om ett år? Det är så mycket
runt oss som vi inte ens märker, för vi har ett filter som sorterar bort det.
Bara en sån sak som när en fläkt slår av, och vi först då märkte att den hade
varit på, för det blev så tyst.
Kanske
är lådorna orsaken till att det skapas så viktiga rutiner och vanor för Sandra
om vi gör samma sak i samma situation två gånger efter varandra. Ändras det
blir lådornas sortering fel och skapar kaos i hennes huvud och det blir svårt
för henne att sortera om det.
Hur
det än är, så är det spännande att få lite aha-upplevelser och tankar som gör att
man förstår lite mer och kan anpassa lite bättre. Det är det som är så
utvecklande med det här jobbet 😊
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar