Igår var
det skörare igen, och underläppen darrade så fort vi kom nära, eller när nåt hände
eller inte hände. Det är ju svårt att veta vad som felar och om vi gör rätt i
våra val. Längtar hon till DV? Saknar hon skolan? Eller, troligtvis båda
delarna… Har hon ont i ögat? Nån annanstans? Mår hon inte bra? Är hon trött?
Osv.
Så rätt vad det är glimmar det till i busblicken :) |
Det är ju
inte precis plättlätt att hjälpa henne när vi inte vet vad tårarna beror på.
Det är inte likt henne att vara så här ledsen…
Är det
förändringen, saknad av skolan och längtan efter det nya som blandas till ett
känslomässigt kaos, ja då är ju det enda vi kan göra att försöka ta oss igenom
dagarna så som dom ska vara, och låta känslorna landa.
Men är det
trötthet eller nån slags svacka, inte riktigt kry eller ont? Ja… då är det ju
kanske bättre att vara hemma och vila?!
Nåja, vi
får ju gissa och göra det så bra vi kan. Dvs låta dagarna gå och hoppas att
känslorna snart landar. Mellan tårarna är det iaf en massa prat om DV, Janes
bil, Janes klocka, maten på DV, korttids, korttidsväskan, vilket gosedjur ska
med, vänta vid soptunnan på Jane (där vi väntar på morgnarna när Sandra ska
iväg) vad kommer sen, och sen och sen fram till gröna dagen. Osv. Osv. Osv.
Igår
kväll, när vi gick igenom dagens schema sa Sandra ”Imorgon är röda dagen slut”
Hahaha, ja det stämmer ju, finurliga unge! Det är faktiskt ganska stort att
kunna räkna ut, och sätta ord på det.
Det är för
att hon tjatar väldigt mycket om ”gröna dagen” som vi tror mest på längtan, och
att alla känslor kommer ifatt med att skolan har slutat nu när hon har en
tydlig annan verksamhet. Det blir nog lite känslomässig obalans som är svår för
henne att hantera. Nyheterna blir ju tryggare vartefter och det är anledningen
till att vi kör på med försiktighet, trots sköra tårar.
Idag har
vi inte sett några tårar ännu och damen är glad över att det äntligen är den
gröna dagen J
Ögat ser mycket bättre ut, tackolov, så blir det ”gråtfritt” ett par dagar nu
så försvinner nog den sista rodnaden snart. Skönt!
Vi ska
njuta ledigt så länge det varar, men kommer så klart att vara beredda mest hela
tiden. Det blir ju gärna så när det är skört, men kommer ju bli bättre med tiden
för oss alla.
Göran åker
och får veckohandlingen gjord så fort Sandra har kommit iväg, för det är ju en
sak vi måste försöka prioritera på ledigheterna. Måste och måste, det går
förstås att en av oss åker och handlar när Sandra är hemma, så länge vi är två,
men det är mycket enklare att göra det när Sandra är iväg. Man vet ju aldrig
hur hon mår.
Jag
avslutar med en viktig länk, med ganska lång läsning, hos Bellan. Ta er tiden
att läsa det, för det ger svar på en del frågor som säkert dyker upp hos den
oinvigde när ”uppfostran” inte följer standard-tänket riktigt. Man blir glad
när folk vågar fråga istället för att gå och ha åsikter om saker dom inte
känner till. J
Ha en fin
vecka!
.
2 kommentarer:
Skönt att det är måndag/gröna dagen och att tårarna är färre och ögat bättre .. =)
Hoppas ni får njuta av ledigheten som ni ska .. =)
Kram kram
Tack gulliga du, vad glad jag blir för länkningen! <3
Stackars liten Sandra! Det kan inte vara lätt med alla känslor som far runt. Hoppas hon får ordning på dem snart!
Saknarkramar till dig <3
//Bellan
Skicka en kommentar