Tankebanor på hal is

Jag har så många tankar som snurrar nu att jag nog inte kommer få ihop nåt läsbart här. En massa förhoppningar som hänger i luften, som i sin tur leder till en massa nya planeringar. Planeringarna ligger ju lite på is, i väntan på att det som hänger i luften ska landa. När det väl landar kommer det säkert att finnas en hel del att ventilera för mig här i bloggen. Men medan det hänger i luften vill jag inte börja skriva om det, eftersom det blir en sån jobbigt känslomässig bergochdalbana att ta ut för mycket förväntningar i förväg.

I övrigt har jag inte så mycket vidare koll på nånting känns det som. Jag är i en bubbla av tankar och framtidsplaner, och har lite svårt att koncentrera mig på här och nu. Men det rullar på i alla fall. Sandra är mestadels lugn och glad, men man märker ju oron i att inte ha ett fast schema. Det blir en sån stor grej för henne varje gång assistenterna kommer, att det tar energi från henne.

Först väntar och längtar hon när dom inte är här, sen när dom kommer blir hon lätt lite uppspelt, även om dom är jätteduktiga på att hålla henne lugn. Men det märks under ytan på henne, och det är inte mycket som behövs för att vända lugnet till stress eller oro. Magen fungerar sämre, och sömnen med.

Men det är ju inte så mycket annat vi kan göra än att ta oss igenom det så tydligt och lugnt vi kan. Det kommer vara jobbigt för henne ända tills vi har personal som täcker ett schema över största delen av veckan.

Det blir lite rörigt i det vi planerar också, när allt påverkar allt, liksom. För när vi har planerat introduktion av ny assistent och lagt in morgonrutinerna i det, så är det inte jättebra att damen vaknar i ottan och liksom redan är klar med morgonrutinerna när assistenten börjar sitt pass… Men vi har ett assistansbolag som vet hur det är, och inskolningarna måste ju få den tid som behövs om det ska bli bra.

Sen har jag ju en hel del gamla känslor i mig, och oro över att saker inte ska fungera. Men i övrigt håller vi oss flytande och tar en dag i taget. Det går mot ljusare tiden nu i alla fall, och det känns fantastiskt efter några väldigt tunga år, av fler orsaker än jag kan skriva.

Återkommer förhoppningsvis med goda nyheter i nästa inlägg. Ha det finemang!

.