fredag 24 april 2015

Redo för fight

Sådärja, nu är jag på benen igen! Migräntabletterna hjälper inte varje gång. Men bästa assistenterna fixade så Sandra inte behövde drabbas med några lediga dagar pga mig, och jag fick sjuka klart i lugn och ro. Tacksam! :)

Eftersom vi bytte dagar så jobbade jag igår istället för i onsdags, och det innebar att jag fick följa med till gympan. Inte för att jag orkade delta något, men väldigt roligt att se vad Sandra gör där, och jag passade förstås på att fota lite.





I måndags hade vi möte, assistenter, chefen och pedagogen, och det var ett bra möte, faktiskt. Jag blev lovad att inga förändringar som påverkar Sandra negativt ska ske. Och om det blir aktuellt med förändringar så ska vi ha ett möte först, så det säkerställs att Sandra inte ska behöva backa för att anpassningar tas bort. Så då får man ju lita på det nu då…

Sen påstår chefen att korttidsdygn gäller hela dygn, så Sandra visst kan vara där på dagtid när det finns behov för det. Jaha?! Alla säger olika och jag svarade med att hon får prata med berörda och meddela mig sen, när det är klara besked! Blir så trött på att hålla ordning i andras oredor! Nåja, det är väl toppen om det är så. Då behöver vi ”bara” få LSS-handläggaren att fatta att vi har behov… Det tycker nämligen inte hon att vi har.

Vi ska lämna synpunker på ”förslag till avslag” före den 4/5 och onsdags kom beslutet på avslag. Har 4/5 varit utan att jag har märkt det, eller är hon mer puckad än jag har trott? Göran ringde, för jag vägrar prata med henne. Det står i pappret att om man behöver hjälp att överklaga så kan man kontakta handläggaren. Ironiskt! Egentligen ska ju en handläggare hjälpa och berätta möjligheterna för oss, men vår jobbar tvärtom. Skulle aldrig falla mig in att be om hjälp där!

Mötet med ass.bolaget i tisdags, då vi skulle skriva ihop förklaringen till vårt behov av korttids i sommar, fick vi förstås skjuta på, eftersom jag hade däckat. Men vi tar det på måndag istället. Det känns inte som den här processen kommer hinna bli klar innan veckorna vi vill ha korttids är här.

Chefen sa iallafall på mötet i måndags, att dv är öppet efter behov. Ännu en vändning, alltså. För så lät det inte förut, men det är bra att dom kan ändra sig. Bara det att det gör det svårare att få korttids eftersom vi har assistans. Men vi har inga assistenter dom veckorna vi har sökt, och Sandra fixar inte vikarier, så vi anser att vi har behov ändå. För alternativet blir ju att Sandra måste vara hemma 4 veckor annars, och det är inget vidare för nån av oss.

Stämmer det nu som chefen säger, att det bara gäller den tid som dv har stängt enligt ordinarie semesterveckor, så handlar det dock bara om en vecka. Då känns det ändå inte helt omöjligt att stå ut. Det innebär att vår egen semester blir fem dagar istället för tio, och det kan vi väl hantera. Vår andra vecka har vi rätt till korttids dygnet runt, om vi får igenom den önskningen. Får vi inte det, så innebär det ingen semester alls i sommar. Det får vi ta igen med råge när livet funkar igen. Då blir det långsemester till nån söderhavsö och käka dom där kokosnötterna jag skrev om när jag höll på att ge upp allt för ett tag sen ;)


Så har vi boendefrågan att ta tag i ganska akut. Synd att man inte är lite ledig nån gång, så man hinner med alla överklaganden och tjafsande om allt och inget. Men frågan är – Ska vi överklaga beslutet om avslag på förhandsbesked från grannkommunen, eller börja om och tjafsa i den här kommunen? Ja, det är verkligen frågan. Vilket tar minst energi och vilket är smartast att satsa på? Vi vill ju helst att Sandra flyttar från den här kommunen, men om vi först måste bråka om själva flytten så vetitusan om vi orkar klart. Då känns vägen att överklaga avslaget som vår ”kära LSS-handläggare” kommer vara blixtsnabb med, mycket enklare. Eller inte?!

Vi hoppas att vi hinner prata igenom frågorna här hemma innan vi måste sätta oss med rätt ansökan eller överklagan. Vi kan ju inte prata när Sandra är hemma, så i bästa fall hinner vi komma fram till nåt vettigt på måndag kväll. Jag har bara en ledig dag kvar på ett tag nu, och det är på torsdag. Den dagen har jag sånt som man måste göra på sin ledighet inbokat, så den dagen lär gå ändå. Nästa lediga dag är den 19 maj, och då lär det ju vara lite försent att överklaga några beslut.

Nåja, det blir som det blir och alltid blir det nåt. Nu ska jag önska er en skön helg!

.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Om Sandra inte har assistans på korttids borde det ändå inte vara svårare att få korttids.Det är bara att hon är där och assistanstimmarna går tillbaka till FK.
Fast jag tycker hon borde ha "särskilda skäl" att ha assistans både i verksamhet och på korttids.
Sedan är det faktiskt även Sandras behov av omväxling som ger rätt till korttidsvistelse,den är inte enbart till för avlastning för föräldrar/familj.
Jag hejar på er!

Boendet då,jag vet ju inte hur nära den andra kommunen ligger med tanke på DV?För om Sandra nu får en riktigt bra anpassad verksamhet är det väl inte läge att mista den för en flytt om det inte blir möjligt att pendla?
Utifrån det hade jag iaf gått vidare eftersom ni började med DV (jag gjorde ju tvärtom så Hanna fick flytta först).
Heja heja heja!
Annette

Lena sa...

Men gumman blev du så dålig ♡♡♡
KRAAAAM och hoppas att det får flyta på oxh att ansökningarna går igenom och hinns med och allt vad det är.
SAKNAAAAAAAAAR!!

Annelie L sa...

Er kommun verkar vara som "lagen om all jävlighet" Hur kan en kommun fungera så uselt som er gör?? Massor av stykekramar och hoppas du får vara huvudvärksfri ( kan man säga så) och får en bra vecka. Kramar om.

Camilla Råsberg sa...

Millan i skåne:
Vadgrundade den andra kommunen sitt beslut på. En människa måste väl kunna flytta till en annan kommun även om man har något funktionshinder. DEt ska finnas något prejudicerande fall på detta. Jag ska se om jag hinner hitta det imorgon när jag arbetar natt.
Alltså ibland blir man rent ut sagt förbannad! Räcker det inte med att ni gör allt vad ni kan för att er dotter ska ha det bra. Och till på det ska ni ha en kommun som motarbetar.
Ala är vi människor och vissa har mer behov av anpassning än andra för att kunna leva ett bra liv.
Jag tycker att ni är fantastiska som kämpar o håller på.