måndag 13 april 2015

En massa svar


Jag fick lite intressanta frågor från Marielle som jag ska försöka besvara så gott jag kan. Jag klistrar in dom och svarar efter varje fråga:

- Hinner ni alltid med att ha ordning på allt när Sandra är där, eller behöver ni tid till att plocka ihop sånt som hon redan gjort, efter hennes dv-tid liksom?

Vi har ingen möjlighet att plocka ihop efter dv-tiden, men försöker hålla en ordning hela tiden. Ibland går det undan, och då måste saker läggas på hög tills vi har tid. Ju mer ordning och förberett, sorterat och rätt sak på rätt plats, desto mer lättarbetat blir det.

En av anledningarna till att vi sökte dubbelbemanning var att en person går åt till att aktivt hjälpa Sandra i det hon gör hela tiden, medan en person måste ligga ett par steg före och bereda vägen rätt, samt färdigställa efter Sandra när hon är klar. Den som hjälper Sandra måste ha fullt fokus på henne och hinner inte nåt annat.


- Hinner ni med hela tiden / hur fort går det för henne att göra arbetsuppgifterna; är det sånt plockjobb som tar en stund eller är det sånt som hon fixar jättesnabbt?

Här är vårt största ”problem” just nu. Att hitta en bra balans på aktivitet och krav, som fyller dagen. Vi har bett att få ett par timmar på en planeringsdag snart, då vi kan bolla lite olika lösningar och förslag tillsammans med pedagogen. Det går undan, som sagt. Vi måste lägga nivån efter Sandras dagsform, och dö-tid fixar hon inte, så det är svårt att ha en lagom plan.

Ibland är hon jobb-sugen, och vill ha massor att göra. Ibland har hon en sak i huvet, och då duger inget annat. Ibland är hon kravkänslig, och fixar inte så mycket uppgifter alls. Hon tröttnar ganska fort om det inte är nytt och spännande. Det som saknas i vårt material är uppgifter som räcker ett tag utan att damen tröttnar. Som är lagom utmanande.


Roliga och varierande uppgifter har vi ganska bra nu, men dom tar slut för fort och Sandra blir stressad av ”Vad ska vi göra sen” hela tiden. I teorin har vi en bra plan, men i praktiken är det så mycket att ta hänsyn till, så det blir inte den arbetsron som vi önskar alla gånger. Varken för oss eller för Sandra.

Mycket av det måste ju växa fram, förstås. Men vi hoppas på lite pedagogiska förslag på hur vi smartare kan lägga upp dagarna, och ha en beredskap när Sandras form kräver förändring åt ena eller andra hållet. När Sandra är trygg i allt nytt, och orken börjar komma tillbaks för henne, så tror vi det blir lite enklare för då kan vi lägga in lite annat i schemat också. Tvättstuga, kök och rida, t.ex. (Under förutsättning att miljön får fortsätta vara anpassad och cheferna inte kommer med några andra överraskningar)


- Hur mycket arbetsuppgifter hinner hon innan nästa aktivitet? Och vad har hon för aktiviteter mellan arbetsuppgifterna?

Det är lite samma svar här, att vi behöver hjälp av pedagogen för att hitta ett bra flyt. I Sandras takt ska det gå i ett, och när en sak är klar måste nästa vara redo. Blir det oflyt för oss assistenter så blir Sandra orolig och frågar ”Vad ska vi göra sen” hela tiden. Än så länge har vi inte så mycket annat att ge henne än just arbetsuppgifter som måste vara anpassade efter hennes dagsform, lust och ork.

Däremellan finns inte nånting, och där blir det ”dö-tid” om vi inte har förberett ordentligt. Det händer ganska ofta att Sandra tröttnar, eller blir klar, fortare än vad vi hade planerat, och har vi inte genast nåt som fångar hennes intresse då, så blir det oro i lägret, och i värsta fall ett utbrott.


Det kan också vara så att hon tar väääldigt god tid på sig, och att ”skynda på” går inte för sig. Vi har vissa ungefärliga tider att följa, och en person till att ta hänsyn till, så för att minimera risken att Sandra och den andra personen ska krocka med varandra har vi rutiner för allt som sker utanför rummet. Gå på toa, t.ex. Att gå på toa är inte ”bara” för Sandra, men vi har hittat ett sätt som funkar utan låsningar.

Fast det går inte att bestämma en tid… Ibland går det på fem röda, och ibland tar det en halvtimma för Sandra att ta sig till toan. Det kan ställa till det, för om det skulle bli ”krockar” när Sandra ska till toan så har vi ett stort problem. Då finns det risk för att det här inte kommer funka alls längre. Precis som på första stället.

Hursomhelst så är det svårt att hitta aktiviteter som tar lagom lång tid. Men om vi jämför med hur det gick i början, så har vi kommit väldigt långt nu och det går bättre och bättre. I det stora hela fungerar allt jättebra :)


Idag ska vi åka till dv efter maten, eftersom vi saknar dubbelbemanning på måndagar än så länge. Anledningen till att vi åker dit en liten stund är att Sandra ska få in den rutinen att åka till korttids efter dv på måndagar.

Men vi gör inga aktiviteter som kräver en massa förberedelser, eftersom jag inte skulle hinna med det riktigt, utan risken för misslyckanden skulle vara för stor. Jag tror att vi gör som vi hittills gjort, pusslar. Det är damen inställd på så det finns ingen anledning att krångla till det.

Må bäst!

.

3 kommentarer:

Lena sa...

Jag blir så imponerad när jag läser Nina. Vilket otroligt jobb ni gör, hela tiden. Fantastiskt. Bara att hoppas att det får fortsätta vara anpassat efter Sandra. Det jag inte gillar egentligen är ju att det känns som om ni gör kommunens jobb och försäkringskassan får betala. Märkligt att de kommer undan med att inte se till att sköta sin del av jobbet.
Kram på dig nu och ha en bra dag ♡♡♡

Anonym sa...

Hm,ni behöver nån 'mellanaktivitet' tror jag.Som inte måste förberedas och är nåt Sandra tycker om och vet att hon får göra när hon väntar/inte har nåt annat på schemat eller rättare sagt är det bäst att lägga in den aktiviteten på schemat.

Förresten har jag aldrig läst att Sandra lärt sig 'vänta'?Det lärde sig iaf Hanna i sin grundskola och hon har en schemabild för det.Hemma använder inte Hanna den bilden för hemma ser hon på film om hon inte vet vad hon ska göra.
Är pussel eller klippa i kataloger kanske Sandras viloaktivitet när hon har dålig ork?En som hon gillar och vet att hon alltid kan välja eller hur jag ska beskriva det?
Att vara i samma rum en hel dag,ett nytt rum och nya assistenter dessutom två är bara det stora krav i sig så jag tänker igen att det kanske vore bra med kortare (senare fler) dagar på DV?
Tänker att då blir inte Sandra så trött,ni har mindre att förbereda osv.Vet ju inte hur Sandras ork varit genom åren men vet att Hanna aldrig skulle orka en vanlig heltidsvecka för hon orkade inte ens de korta skoldagar hon hade i särskolan (hon var i skolan i snitt 10-max 15 timmar i veckan).

Rastlöshet kan bero på många saker som trötthet (vanligt),att vilja skynda på för att bli klar (man vill t ex göra nåt annat efteråt eller åka hem eller...),att man är orolig att inte hinna det man ska,att man inte vet vad/när/hur länge man ska göra något.

Kan det behövas nåt tidshjälpmedel för att Sandra ska veta hur länge hon ska vara på DV?Så hon inte är beroende enbart av schemat och att ni säger till?Hanna har Certecklockan men det finns en massa olika varianter,det är toppen att kunna se tiden.
Sök reda på en arbetsterapeut som kan autism för de har koll på tidshjälpmedel och kognitiva hjälpmedel.Det är bra med fler ögonpar som ser olika lösningar tycker iaf jag.Sen ska givetvis pedagogen vara med och arbeta fram materialet med er och framförallt kanske lägga upp en plan för helheten,givetvis i samarbete med er som känner Sandra.
Ha en bra dag!
Annette

Anonym sa...

Fortsätter.
Hanna har alltså film som sin viloaktivitet,som hon tar till när hon inte har nåt annat på schemat eller inte orkar nåt annat.
För att hon ska veta ATT hon får se film har hon film på schemat varje dag,den bilden sitter uppe tills hon ska gå och lägga sig.Någon kan tycka att det vet hon väl ändå men det gör hon inte,därför behövs bilden.
Och ja,det händer att TV:n är igång hela dagen,ibland är det viktigt för henne att den är igång fast hon t ex går och äter,det tror jag är för att hon vill veta (behövs inte varje dag) att hon får se film igen när hon ätit upp.

Skulle det kunna funka att ha 'klippa' på schemat varje dag,lägga in en bild på fåtöljen/vila eller vad ni kallar det?Vet ju inte om hon sitter vid bordet när hon klipper men iaf måste ju även raster planeras för människor med autism.
Att veta vad man ska göra när man inget har att göra,det är den stora frågan!?

Jag tänker att det borde kunna gå att dra ut på aktiviteter genom att Sandra blir mer delaktig i att göra iordning nya till nästa dag t ex när en låda är klar får hon hjälpa till att göra iordning en ny till nästa gång/nästa dag?Även om hon behöver utmaningar så behöver hon inte överraskningar så det kan t o m bli bättre om hon klarar att vara med och förbereda,då vet hon vad hon ska göra nästa dag och blir troligtvis lugnare.
De dagar orken inte räcker gör assistenten det förstås själv.Nu är allt så nytt för er så ni måste komma in i allt men tänkte jag tänker lite högt och om någon tanke kan komma till nytta är det ju toppen.
Ha en skön kväll!
Annette