tisdag 21 oktober 2014

Väl mött, eller nåt

Jösses så trötta vi var igår kväll. Vi satt bara och skrattade åt eländet i soffan, med varsitt glas vin. Klockan 22 sov jag som en stock. Ja, inte i soffan då ;) Jag la mig strax efter nio.

Faktum är att jag har lite svårt för att prata sansat med personer som är lite korkade. Så jag kanske blev lite för irriterad på det ena mötet… Det var inte meningen, faktiskt. Å andra sidan är jag väldigt trevlig mot människor som tar sitt ansvar, lyssnar och gör sitt bästa. Så det var inte bara mitt fel, faktiskt. Och jag försökte att inte brusa upp, men misslyckades ganska rejält med just det.


Det var en vettig person på mötet också, och vi kom fram till en hel del bra saker. Resten kommer aldrig att bli bra i den kommun vi bor i, och då får man ju på nåt sätt göra det så bra det går. Huvudsaken Sandra mår bra undertiden.

Det andra mötet, som var det första, var ett jättebra möte. Jag säger bara det, vilken proffsig handläggare vi träffade! Det känns jättebra, och det kommer nog att bli bra så småningom, alltihop.

Mer kan jag inte skriva här, men det ser iallafall ljusare ut nu och vi vet vart vi ska söka insatserna framöver. Jo, en sak till… Handläggaren i grannkommunen sa att vi inte var dom första som vill flytta från den kommun vi bor i och h*n blev lite irriterad över den ”hjälp” vi inte har fått av vår handläggare här. (Det var inte handläggaren vi hade möte med sen, i vår kommun, men dom har nog gått samma kurs)


När vi kom hem låg det ett brev från läkaren i brevlådan. Vi har väntat på två intyg, ett som ska till F-kassan om dubbelassistans, och ett som ska till kommunen om boende. Vi fick ett intyg som i stort sett är en kopia på det senaste läkarintyget där det mest står allmänt om svårigheter och hjälpbehov. I det intyget står det bl.a. att Sandra åker taxi till skolan, och det är ju verkligen inte aktuellt längre.

Så där hamnade vi på 0 igen, kan man säga. Men Göran har redan fått ny läkartid, så den här gången behöver det inte ta 8 månader. Vi vill ju få iväg ansökningarna så fort som möjligt. Alla papper är i stort sett klara, så det är bara intygen som ska till nu.


Idag njuter vi ledigt. Det blir en liten prommis och lite grillning, hade vi tänkt. Om inte vädret har andra planer, förstås. Ikväll tror jag det blir lite spa. Bastu och egenvård, med eller utan make. Helst med, förstås, men det får han bestämma själv.

Sandra mår nog bra, vi har iallafall inte hört nåt annat. Hon var lite stressad innan hon kom iväg igår, eftersom det är lite schemaändringar för henne nu. Men det är ju bara att nöta in det nya tills det lägger sig, så det blir snart bra det med.

Jag önskar er en fortsatt fin dag!

.

1 kommentar:

Mamma Z sa...

Helt sjukt att man måste flytta till annan kommun för att få rätt hjälp och uppbackning.

Massvis av kramar