Gårdagen
var bra, men damen blev nog lite trött frampå kvällen. Det märktes främst på
att ”allt” störde och sen kom några utbrott innan kvällsrutinerna blev
avklarade.
Men det
gick bra ändå, får man säga. Det var ju fredag, och Sandra har klarat hela
veckan efter att ha varit sjuk förra helgen. Nu är det redan helg igen och vi
får ta det lilla lugna och hoppas att orken hinner tillbaks lagom till på
måndag.
Göran är
på bättringsvägen och vi andra har klarat oss så här långt. Det blir som det
blir med den saken, men skönt så länge vi slipper, förstås.
Jag ska
förtydliga lite angående specialisttandvården jag nämnde lite i gårdagens
inlägg. Sandra går regelbundet till tandläkaren där hon har samma person som
gör samma sak varje gång. Ja, i stort sett iallafall, det har utvecklats lite
med tiden. Hon har kommit så långt att hon fixar en enklare undersökning med
både putsande och lackning av tänderna. Det är inga problem och inget vi
behöver öva på.
En gång
tidigare har hon behövt röntga tänderna, eftersom vi märkte att hon hade ont.
Det gick inte, så då fick vi åka till specialisttandvården och prova. Hade det
inte funkat hade hon behövt sövas, men dom var duktiga, och hade lite mer
resurser, så det gick jättebra. Det visade sig då att emaljen var förstörd
(efter åren med tröttsjuka och kräkattacker) och det var orsaken till att hon
hade ont.
Det är
alltså en röntgenundersökning hon ska göra snart igen. Anledningen till att vi
har skjutit upp det är att allt utöver schemat tröttar henne. Hon har varit för
trött efter det att skolan slutade, så vi tyckte att det var bättre att vänta,
eftersom det inte var akut.
Nu är
Sandra ikapp sig igen, efter omställningen skola/dv, så nu anser vi att hon
kommer klara ett besök hos specialisttandvården. Klarar hon det inte, så beror
det iallafall inte på att det är en olämplig tidpunkt. Det där oroar mig
faktiskt inte ett dugg. Antingen funkar det jättebra, och då blir det gjort,
eller så får vi göra ett nytt försök, eller på ett annat sätt. Det lär visa
sig.
Det var allt för nu. Ta hand om er och trevlig helg!
.
1 kommentar:
Hah, en likhet till! Känner så väl igen det där att "allt" stör. Sånt som Turbo klarar när han är lugn, går inte alls när han är det minsta orolig - t ex att katten jamar och vill ut...
Hoppas ni får en fin fortsättning på helgen, där Göran piggar på sig ordentligt och ni andra klarar er!
Kramen den stora och varma till dig från mig som saknar <3
//Bellan
Skicka en kommentar