Sista njutningen

Sista semesterdagen. Jag kan absolut inte klaga nånstans, vår semester har varit helt fantastisk. Och även om jag brukar tro att jag har fått orken tillbaks fortare än jag har så tror jag nog att det är så nu. Vi har ju totalvilat i nästan tre veckor. Iallafall i två.

Göran jobbar på annat håll idag, men skulle inte bli så sen. Själv har jag redan slappat, druckit kaffe, solat, Spotifyat och dammat (en måste ju göra liiite nytta också).

Ute börjar hösten tränga sig på så jag inte kan nonchalera den längre. Men vi hann ha semester medan sommaren bara fortsatte och fortsatte, så det är väl bara att släppa taget om den nu. Som tur är så kommer det nya somrar varje år, sa hon som helst vill ha vår och sommar året om J

Jag avslutar med ett förtydligande. Läkaren som skriver intyg är jättebra, så där finns ingen oro. Men ni får gärna hålla tummarna för att det räcker när ansökan ska in. För kommunen vet vi inte så mycket om, eftersom vi har bestämt oss för grannkommunen. Det enda vi vet är att den är bättre än vår, men det säger inte så mycket. Dom flesta kommuner är nog bättre än den vi bor i…

Vi har samlat ihop intyg från personer som kan intyga det vi säger, och som känner Sandras alla sidor ordentligt. Och i ansökan har jag skrivit vad som händer när tillvaron runt Sandra inte anpassas. Mer kan vi inte göra, det är bara att hoppas. Vi ska förbereda en överklagan också, så vi hinner skicka in den, för sist gick det så fort att jag undrar om det verkligen gick rätt till.

Ha en fortsatt fin dag! Jag tar nog och suger åt mig av sista semesterdagens sista stund i solstolen.

.