lördag 5 september 2015

Nej, det är inte synd om mig!

Jag har det förbannat, oförskämt bra i ett land i fred och med rättigheter som inte finns någon annanstans. Jag är så tacksam varje dag över att bo i Sverige! Och jag tycker det är skam att vi som har fred, tak över huvudet och mat till våra barn varje dag (dom flesta av oss iaf) inte kan hjälpa människor i en större kris än vad vi kan föreställa oss. Dessutom har vi mage att gnälla över att inte ha råd att åka utomlands varje år.

När hjälparbetare berättar hur dom drar upp döda barn ur vattnet så gråter jag i tv-soffan. Men jag är så ”kall” att jag blundar. Ja, det är iallafall reaktioner på media när man faktiskt inte klarar av att se bilder på döda barn. Jag fixar det inte! Men jag är bannemej inte kall och ingen vet vad som engagerar mig eller inte. Jag kan nog isåfall tycka att man är mer känslokall om man klarar att titta på bilderna.

Men vi är alla olika och för mig räcker det gott och väl att höra någon berätta om katastrofen för att jag ska bli illa berörd och vilja hjälpa. Jag behöver inte se någons allt ligga död på en strand. Särskilt inte utan förvarning! I tv-soffan kan jag blunda för dom säger till innan bilderna kommer. Fb använder jag för att umgås med mina vänner, och det betyder inte att jag skiter i föräldrarna till dom döda barnen, eller alla andra flyktingar, och det som händer i världen just nu. Det betyder bara att jag vårdar mitt för att orka finnas för andra.

Skräckfilmer på bio har en åldersgräns på 15 år. Fb har en 13-års-gräns. En bio-film är iallafall inte verklighet, så vilket ska vi skydda våra barn från innan dom är mogna att ta in och förstå? Jag tycker nog att verkligheten är hemskare än skräckfilmerna, just för att det är verklighet.

Det handlar inte om att blunda för verkligheten, men jag måste inte se för att ta in. Våra barn ska visst upplysas, men man behöver inte visa bilder på döda barn för det.

Nu vet jag att bilden (som jag hittills har lyckats undvika) har gjort att många människor vill hjälpa. Då blir jag lite kluven, för jag måste ju erkänna att det är bra! Men sorgligt. Att vi inte kan känna samma vilja att hjälpa när vi hör någon berätta att dom har dragit upp flera döda kroppar ur vattnet varje dag.

Hursomhelst så skulle det kanske vara censur på sånt där våra barn håller till för att umgås med kompisarna…

Sen kan jag inte låta bli att undra om pojkens föräldrar/anhöriga också drunknade, eller om dom har sett bilden. Om dom isåfall orkar leva med den på näthinnan.

Så, nej det är inte synd om oss, vi kan hjälpa. Vi har det förbannat bra i vårt land!

.

3 kommentarer:

Bellan sa...

❤️❤️❤️

Kramar!
//Bellan

Tina sa...

Så fantastiskt bra skrivet, du sätter ord på mina tankar ! <3 kramar

Emelie Vestman sa...

<3 <3 <3

Varma kramar.