lördag 11 januari 2014

Anpassningar och andra roligheter

Gårdagen gick bra och Sandra verkade lite piggare igen. Men till kvällen kom tröttheten ikapp och det kommer nog dröja ganska länge innan orken är tillbaks ordentligt.


När vi väl kommer igång med Daglig verksamhet och får lite ordning på schemat igen så kommer nog orken också så småningom. För det tröttar att inte ha struktur och den är svår att få till nu när vi har akutlösningar och måste anpassa oss efter både Sandra och familjeliv.

Vi har ganska bra struktur, och ett schema att följa, men det blir ändå inte samma sak i hemmiljö som att åka iväg och ha verksamhet i andra lokaler där man inte behöver ta hänsyn till den vanliga vardagen som finns hemma.

Sandra trivs bäst i ”institutionsmiljö” och det har vi inte hemma, även om vi anpassar det mesta i vårt liv efter hur det blir bäst för henne mest hela tiden. Sen orkar inte Sandra följa ett schema fullt ut nu när hon är trött, och ett schema behöver hon för att orka… Så tröttheten kommer nog att ligga på lut tills vi kommer igång ordentligt.

Samtidigt får vi inte ha för bråttom, utan se till att vi har allt klart innan Sandra börjar. Annars blir det bara mer oro än det behöver, och det är ju dumt. Vi hoppas att vi kan komma igång rätt fort efter det att vi har träffats 31 januari och fått ihop en bra plan för framtiden.


Imorgon ska Sandra till korttids på en söndag helt plötsligt. Dessutom är det en ganska ny personal som tar emot och har henne första em/kvällen. Men vet ni vad, hon har tittat på sitt schema och bara räknat dagarna. Ingen som helst oro inför nyheterna! J

Ja, att byta dag för korttids och ny personal är stora förändringar för Sandra, så att hon inte visar nån oro över det känns kanon. (Nja, ny och ny… All personal lär känna Sandra innan dom tar över, men nån gång är ju alltid den första)

Anledningen till att vi stökar till det i en redan rörig vardag för Sandra nu, är att Göran ska åka bort en vecka och åker natten mot måndagen. Så det skulle bli ännu rörigare för Sandra att vara hemma då. Nu behöver hon inget veta förrän hon kommer hem på onsdag.

Dessutom var det från början meningen att jag skulle skjutsa Göran till Arlanda, och då behövde ju Sandra vara på korttids. Nu har vi ändrat det eftersom jag fick jordens nackspärr som satt i en hel vecka sist jag körde bil långt. (P.g.a. mina problem i axeln) Det vågar jag inte riskera när jag ska vara själv med Sandra sen.


Medan Sandra är på korttids måndag till onsdag (och med Jane på dagarna) så ska jag ha några goa tjejer här och det ser jag fram emot. Jag återkommer nog inte hit förrän efter det, gissar jag. Ni får ha det så bra undertiden.

.

3 kommentarer:

Bellan sa...

Läser ikapp lite.... Tack för fin länkning och bra svar och allt vad du ger här på bloggen!

Snart kram irl. Cyberkram så länge <3
//Bellan

Annelie L sa...

Ha det så jätte mysigt de här dagarna och jag hoppas verkligen nackspärren håller sig borta hela tiden. <3
Tillsammans med Jane på dagarna blir det nog bra ska du se, även om det naturligtvis ställer större krav på dig när du blir ensam med allt under morgon och kvällsrutinerna <3
Kram och stort grattis på din födelsedag <3

Anonym sa...

Hej

Helt otroligt vad vi känner igen med vår dotter idag 22 boende hemma ..För knget boende finns...INTE heller förståelsen för hennes problematik..svårigheter..Ingen förståelse vilka enorma konsekvenser en lkten sak..en förändring..ett fel ordval .ett fel tonfall ..kan få ..vi har och stångar oss blodiga mot kommun..habliteringar osyk vårdcentral osv osv....din blogg är som att läsa om oss ...tack så mycket du delar med dig ..vi trodde vi var ensamma i världen..det är vi INTEnu .vår dotter har en måttlug utvecklingsstörning och autism ..Kram