Sandra mår
bättre igen och längtar till DV och efter Jane. När hon blev arg på mig i
helgen sa hon att hon ville bo hos Jane istället, och det är ju ett gott tecken
J
Fast
problemet med anpassningen på DV kvarstår ju och det är synd att kommunen är
för liten för att ha lite alternativ. Hade det bara funnits lite mer att göra,
som gick att anpassa, så hade vi nog fått till dagarna utan att Sandra behövde
vara så mycket i själva DV-lokalerna.
Ja, vi har
inga bra lösningar än, men allt känns ju så klart bättre när Sandra är gladare
och mår okay igen. Skör är hon, men inte sjuk. Förhoppningsvis räcker våra små
justeringar tills vi hittar lösningar som håller.
Jag är ju
medveten om att den här omställningen kommer att ta tid, även om anpassningarna
är där. Vi får inte ha för bråttom, utan måste ju ge saker och ting lite tid
också. Annars blir det ingen ordning med nånting. Men när Sandra inte mår bra,
då är det jobbigt att se, och inte ha lösningar som lindrar.
Det är ju också
som Annette skriver, att vardagen tar mycket tid och energi. När det blir dags
för flytt kommer den säkert att ta ännu mer tid och energi, då kanske det
räcker så. Men än så länge bor Sandra hemma, och då måste vi koncentrera oss på
lösningar som funkar här och nu. Hur boende och DV kommer behöva anpassas
framöver, det får vi ta när det blir aktuellt.
Förresten Annette,
tror du att du kan skicka din mailadress igen? Jag måste ha skrivit av fel, för
det gick inte att skicka till dig. Och jag raderade ju den kommentaren… Tack! J
Passar på
att försöka svara på Anonyms och Johannes mammas frågor också, så gott jag kan
utefter vad jag vet och tror. Vad gör Sandra på DV?
Schemat
känns inte riktigt klart än, och Sandra orkar inte så mycket annat än att vara
i sitt rum och klippa eller trä pärlor och sånt pyssel. Det beror ju förstås
både på anpassning av verksamhet, lokaler och omställningen med alla nyheter.
Men dom aktiviteter
som Sandra har fått på schema nu är gympa, utejobb, musikbädd, dator och bänk.
På mötet bestämdes även att Sandra skulle få tid i köket, men det är av nån
anledning borttaget från schemat. Å andra sidan var det inte heller
anpassningsbart så jag tror inte ens att det hade funkat för Sandra att vara
där. Det var bara ledigt från folk nån timme och på en timme hinner hon ju
knappast göra nåt roligt av det.
Gympa –
Det står på schemat två fm i veckan och kommer att vara i ett rum som inte är klart
än. När det blir klart vet vi inte... Dessutom ligger det en bra bit ifrån
Sandras rum, så det kommer nog att ta en hel del energi från henne att ta sig
dit. Det står inga klockslag på schemat, så jag vet inte hur länge Sandra
kommer att få vara där, men antar väl att det handlar om en timme.
Utejobb –
Det har jag ingen aning om vad det innebär. Dom utejobb som Sandra gillar och
klarar finns inte i vår kommun, nämligen djurvård och jobb på nån gård. Att
vara ute annars ställer ganska höga krav på omgivningen och DV har ingen egen
gård vad jag vet. Men jag tar för givet att vi ska ha ett möte innan det går
att genomföra nåt utejobb, för det kräver planering och anpassning. Den måste DV stå för, eftersom Jane har fullt upp med att ta hand om Sandra, så ett planeringsmöte är nödvändigt innan schemat kommer att kunna följas.
Musikbädden
– Den gillar Sandra. Jag har inte sett den och vet inte så mycket om den, men
tror att det är nån slags säng eller madrass där man kan känna musiken på nåt
sätt. Det verkar vara nåt som funkar och Sandra har tillgång till den en em i
veckan. Tider vet jag inte, men jag tror dom lyssnar på typ tre låtar eller nåt.
Dator – En
em i veckan och har inte kommit igång eftersom det är för mycket störande
moment utanför Sandras rum där datorn står.
Bänk –
Sandra är i sitt rum och pysslar med nåt. Bänk står på schemat den tid det inte
är nån annan aktivitet.
Sen
tillkommer dom två aktiviteter som vi har lagt till själva och som är mest anpassade
efter Sandra. Utflykt en heldag i veckan och ridning en fm i veckan. Ridningen
har vi ju varit tvungna att avvakta med tills Sandra mår bättre.
Utflykten
är det som fungerar bäst, och den aktivitet som Sandra längtar efter hela
veckan, trots att hon bara har hunnit med det två gånger hittills. Vi tror ju
att ridningen kommer bli bra också, när orken återvänder.
Det är
också meningen att dom personerna som ska finnas till hands som vikarier ska
lära känna Sandra lite. Dom ska komma in med nåt sorteringsjobb varje dag om
jag har fattat det hela rätt. (Vilket inte räcker för att lära känna Sandra) Men
det står inte på schemat och ingen vet om dom kommer och när… Så, för
mig som kan Sandra och vet en hel del om autism så är det ganska uppenbart att
det skapar oro att nån kanske kommer och gör nånting nån gång under dagen,
eller inte.
Jag är
inte insatt, så det jag skriver nu är bara en känsla jag har av det jag har
sett dom få gånger jag har varit där. Det jag vet med säkerhet är ju det jag
ser hemma, att Sandra inte mår bra. Men verksamheten ser trevlig och mysig ut,
och dom som är där gör lite olika små pyssel eller ser film. Dukar och fikar
tillsammans och har det säkert trevligt.
Så kommer
det dit någon (Sandra) som inte klarar det där ”gå runt och ha det lite mysigt”
hela dagarna, utan behöver struktur och ett strikt schema med fasta tider… Ja,
då krockar det och jag tror inte dom riktigt är vana att behöva jobba på det
sättet. Ska Sandra fixa att vara där så måste det till en förändring, och det
gör man ju inte i en handvändning. Det finns ju fler att ta hänsyn till. Så därför
vet jag inte ens om det går att anpassa så Sandra klarar det.
I större
kommuner finns det verksamheter som är autisminriktade. Det är bra. Om man får
gå på DV i en annan kommun än den man bor i, det vet jag inte, men jag håller
på att kolla efter alternativ iaf.
Hursomhelst,
igår kväll mådde Sandra så pass bra att hon orkade ha chips-myset som hon gick
miste om i lördags. Mat och rutiner funkade igen och damen kändes gladare och
ganska stabil. Det var skönt och jag hoppas att det fortsätter idag, så hon
kommer iväg imorgon som planerat.
Jag önskar
er en fin vecka!
.
3 kommentarer:
Tack för ditt utläggande svar om DV. Jag är nyfiken eftersom jag också vet att man måste ligga långt före i sina tankar när den dagen kommer och vår Johannes ska till en sådan verksamhet.
Sandra och Johannes har så många likheter i sina beteenden. Din blogg blir lite som att kunna se in i en kristallkula. Tack!
Vi känner nog igen de våra alla föräldrar som läser här tror jag.
Jag ser att verksamheten egentligen inte är något annat/mer/bättre än vad Sandra kan göra i eget boende med hjälp av planering och assistans (det förenklar att man slipper planera efter andra människor). Utflykterna hon gör idag kanske är tillräcklig spänning i tillvaron?Annars hindrar väl inget att hon rider fler dagar i veckan?
När det gäller min Hanna skulle jag vara glad om hon klarar att gå/åka någonstans säg 2 korta em/kväll i veckan när och om hon orkar.Inser också att HON kanske är nöjd som det är nu,det är jag som tycker om att fara iväg/komma hem (det har varit långa år jobbandes hemma som assistent).
Skickar min mailadress igen.
Ha det gott!
/Annette
Hmm.... jag får känslan när jag läser detta inlägg att vi har likadana barn på det viset att de båda behöver extraextra anpassningar - alltså lite utöver det som kanske är vanligt även om man har lite speciella behov. Tänker speciellt på att det inte får vara något som helst stök i närheten eller runt omkring, för det fixar inte våra barn!
Jag hoppas verkligen att allt ordnar upp sig till det bästa. Att sätta upp någon extra vägg på DV, kan det vara något? Kanske inte räcker för att det ska fungera....
Är det inte så att kommunen är skyldig att se till att det finns en DV som fungerar för individen? Eller är jag ute och cyklar.... Kan du gå högre upp i ledet i kommunen, typ LSS-handläggarens chef eller ännu högre?
Varma kramar <3
//Bellan
Skicka en kommentar