måndag 9 december 2013

En verksamhet – olika behov

Sandra mår bättre igen och längtar till DV och efter Jane. När hon blev arg på mig i helgen sa hon att hon ville bo hos Jane istället, och det är ju ett gott tecken J


Fast problemet med anpassningen på DV kvarstår ju och det är synd att kommunen är för liten för att ha lite alternativ. Hade det bara funnits lite mer att göra, som gick att anpassa, så hade vi nog fått till dagarna utan att Sandra behövde vara så mycket i själva DV-lokalerna.

Ja, vi har inga bra lösningar än, men allt känns ju så klart bättre när Sandra är gladare och mår okay igen. Skör är hon, men inte sjuk. Förhoppningsvis räcker våra små justeringar tills vi hittar lösningar som håller.

Jag är ju medveten om att den här omställningen kommer att ta tid, även om anpassningarna är där. Vi får inte ha för bråttom, utan måste ju ge saker och ting lite tid också. Annars blir det ingen ordning med nånting. Men när Sandra inte mår bra, då är det jobbigt att se, och inte ha lösningar som lindrar.


Det är ju också som Annette skriver, att vardagen tar mycket tid och energi. När det blir dags för flytt kommer den säkert att ta ännu mer tid och energi, då kanske det räcker så. Men än så länge bor Sandra hemma, och då måste vi koncentrera oss på lösningar som funkar här och nu. Hur boende och DV kommer behöva anpassas framöver, det får vi ta när det blir aktuellt.

Förresten Annette, tror du att du kan skicka din mailadress igen? Jag måste ha skrivit av fel, för det gick inte att skicka till dig. Och jag raderade ju den kommentaren… Tack! J

Passar på att försöka svara på Anonyms och Johannes mammas frågor också, så gott jag kan utefter vad jag vet och tror. Vad gör Sandra på DV?


Schemat känns inte riktigt klart än, och Sandra orkar inte så mycket annat än att vara i sitt rum och klippa eller trä pärlor och sånt pyssel. Det beror ju förstås både på anpassning av verksamhet, lokaler och omställningen med alla nyheter.

Men dom aktiviteter som Sandra har fått på schema nu är gympa, utejobb, musikbädd, dator och bänk. På mötet bestämdes även att Sandra skulle få tid i köket, men det är av nån anledning borttaget från schemat. Å andra sidan var det inte heller anpassningsbart så jag tror inte ens att det hade funkat för Sandra att vara där. Det var bara ledigt från folk nån timme och på en timme hinner hon ju knappast göra nåt roligt av det.

Gympa – Det står på schemat två fm i veckan och kommer att vara i ett rum som inte är klart än. När det blir klart vet vi inte... Dessutom ligger det en bra bit ifrån Sandras rum, så det kommer nog att ta en hel del energi från henne att ta sig dit. Det står inga klockslag på schemat, så jag vet inte hur länge Sandra kommer att få vara där, men antar väl att det handlar om en timme.

Utejobb – Det har jag ingen aning om vad det innebär. Dom utejobb som Sandra gillar och klarar finns inte i vår kommun, nämligen djurvård och jobb på nån gård. Att vara ute annars ställer ganska höga krav på omgivningen och DV har ingen egen gård vad jag vet. Men jag tar för givet att vi ska ha ett möte innan det går att genomföra nåt utejobb, för det kräver planering och anpassning. Den måste DV stå för, eftersom Jane har fullt upp med att ta hand om Sandra, så ett planeringsmöte är nödvändigt innan schemat kommer att kunna följas.

Musikbädden – Den gillar Sandra. Jag har inte sett den och vet inte så mycket om den, men tror att det är nån slags säng eller madrass där man kan känna musiken på nåt sätt. Det verkar vara nåt som funkar och Sandra har tillgång till den en em i veckan. Tider vet jag inte, men jag tror dom lyssnar på typ tre låtar eller nåt.

Dator – En em i veckan och har inte kommit igång eftersom det är för mycket störande moment utanför Sandras rum där datorn står.

Bänk – Sandra är i sitt rum och pysslar med nåt. Bänk står på schemat den tid det inte är nån annan aktivitet.

Sen tillkommer dom två aktiviteter som vi har lagt till själva och som är mest anpassade efter Sandra. Utflykt en heldag i veckan och ridning en fm i veckan. Ridningen har vi ju varit tvungna att avvakta med tills Sandra mår bättre.

Utflykten är det som fungerar bäst, och den aktivitet som Sandra längtar efter hela veckan, trots att hon bara har hunnit med det två gånger hittills. Vi tror ju att ridningen kommer bli bra också, när orken återvänder.


Det är också meningen att dom personerna som ska finnas till hands som vikarier ska lära känna Sandra lite. Dom ska komma in med nåt sorteringsjobb varje dag om jag har fattat det hela rätt. (Vilket inte räcker för att lära känna Sandra) Men det står inte på schemat och ingen vet om dom kommer och när… Så, för mig som kan Sandra och vet en hel del om autism så är det ganska uppenbart att det skapar oro att nån kanske kommer och gör nånting nån gång under dagen, eller inte.

Jag är inte insatt, så det jag skriver nu är bara en känsla jag har av det jag har sett dom få gånger jag har varit där. Det jag vet med säkerhet är ju det jag ser hemma, att Sandra inte mår bra. Men verksamheten ser trevlig och mysig ut, och dom som är där gör lite olika små pyssel eller ser film. Dukar och fikar tillsammans och har det säkert trevligt.

Så kommer det dit någon (Sandra) som inte klarar det där ”gå runt och ha det lite mysigt” hela dagarna, utan behöver struktur och ett strikt schema med fasta tider… Ja, då krockar det och jag tror inte dom riktigt är vana att behöva jobba på det sättet. Ska Sandra fixa att vara där så måste det till en förändring, och det gör man ju inte i en handvändning. Det finns ju fler att ta hänsyn till. Så därför vet jag inte ens om det går att anpassa så Sandra klarar det.

I större kommuner finns det verksamheter som är autisminriktade. Det är bra. Om man får gå på DV i en annan kommun än den man bor i, det vet jag inte, men jag håller på att kolla efter alternativ iaf.


Hursomhelst, igår kväll mådde Sandra så pass bra att hon orkade ha chips-myset som hon gick miste om i lördags. Mat och rutiner funkade igen och damen kändes gladare och ganska stabil. Det var skönt och jag hoppas att det fortsätter idag, så hon kommer iväg imorgon som planerat.

Jag önskar er en fin vecka!

.

3 kommentarer:

Johannes mamma sa...

Tack för ditt utläggande svar om DV. Jag är nyfiken eftersom jag också vet att man måste ligga långt före i sina tankar när den dagen kommer och vår Johannes ska till en sådan verksamhet.
Sandra och Johannes har så många likheter i sina beteenden. Din blogg blir lite som att kunna se in i en kristallkula. Tack!

Anonym sa...

Vi känner nog igen de våra alla föräldrar som läser här tror jag.
Jag ser att verksamheten egentligen inte är något annat/mer/bättre än vad Sandra kan göra i eget boende med hjälp av planering och assistans (det förenklar att man slipper planera efter andra människor). Utflykterna hon gör idag kanske är tillräcklig spänning i tillvaron?Annars hindrar väl inget att hon rider fler dagar i veckan?
När det gäller min Hanna skulle jag vara glad om hon klarar att gå/åka någonstans säg 2 korta em/kväll i veckan när och om hon orkar.Inser också att HON kanske är nöjd som det är nu,det är jag som tycker om att fara iväg/komma hem (det har varit långa år jobbandes hemma som assistent).
Skickar min mailadress igen.
Ha det gott!
/Annette

Bellan sa...

Hmm.... jag får känslan när jag läser detta inlägg att vi har likadana barn på det viset att de båda behöver extraextra anpassningar - alltså lite utöver det som kanske är vanligt även om man har lite speciella behov. Tänker speciellt på att det inte får vara något som helst stök i närheten eller runt omkring, för det fixar inte våra barn!

Jag hoppas verkligen att allt ordnar upp sig till det bästa. Att sätta upp någon extra vägg på DV, kan det vara något? Kanske inte räcker för att det ska fungera....

Är det inte så att kommunen är skyldig att se till att det finns en DV som fungerar för individen? Eller är jag ute och cyklar.... Kan du gå högre upp i ledet i kommunen, typ LSS-handläggarens chef eller ännu högre?

Varma kramar <3
//Bellan