Lite intyg, krångel, och mer intyg

När vi var i Stockholm hade Göran ett par telefontider med Försäkringskassan att passa. Det ena var med vår handläggare angående ansökningen om utökade timmar, och ett möte bokades i början av nästa år. Timmarna ska räknas om helt från början så det blir rätt alltihop och intyg ska ordnas till dess. Inga konstigheter.

Det andra samtalet gällde bilstöd. Alltså, jag tycker att vi har ett enormt bra skydd i Sverige och jag är väldigt tacksam över att Sandra är född här! Det är inte många länder som har ett sånt skyddsnät runt funktionshindrade som vi har!

 

Men varför måste det vara så krångligt?? Tänk om alla olika personer man ska kontakta kunde samarbeta bara liiiite. Och om man kunde få ett intyg som gäller vid alla ansökningar när man har ett barn som inte förändras (där det inte går över, liksom) Man blir lite trött! Och det måste kosta en hel massa pengar att krångla till allt så mycket, pengar som behövs bättre på andra ställen, kan jag tycka!

 

Nåja… Det här med intyg… Det är faktiskt helt otroligt och gör dom så här med alla så måste det kosta samhället massor! I onödan! För i augusti eller september (minns inte riktigt) var vi till läkaren och fick ett läkarintyg på att Sandra ligger på en 2-årings nivå och behöver en Godman. (När vi väl fick tag på en läkare som kunde skriva ett sånt intyg…….)

Nu behöver vi ett nytt (!) intyg på att Sandra behöver en assistent även på Daglig verksamhet. Och i maj måste vi ha ännu ett nytt (!) intyg (för det intyget får inte vara äldre än tre månader) på att Sandra behöver bilstöd. Men fattar ni?!! Vad är det för krångel, liksom??

Men nu finns det iaf en läkare, tack för det! Det underlättar en del…

Ste(n)lfrusen?

 

Ja, så har vi bilstödet då. Tydligen kan vi inte söka bilstöd så länge Sandra går i skolan. Men herregud! Det är ju deras handläggningstid som gör att vi vill söka i tid! Det kommer ju inte vara klart förrän hon behöver bilen! Ska vi söka i sommar lär vi få problem. Hur ska Sandra kunna ta sig till sin Dagliga verksamhet utan bil? Och hon får inget bilstöd utan aktivitetsersättning… SUCK!

Förhoppningsvis har vi missat nån mänsklig detalj i alla regler och paragrafer! Ärendet är iaf inlämnat och vi ska få ett beslut inom tre veckor. Sen får vi väl se om vi behöver överklaga det.

Idag har Göran klarat av veckohandlingen medan jag klarade av veckostädningen innan Sandra kom hem. Hon hade haft det bra och var ganska pigg och glad. Ännu gladare blev hon när hon kom in och fick en ny jacka.

 

Vi köpte den egentligen till julklapp, men vädret fick avgöra, och nu kom den till användning när det blev vinter ute.

Sune fick pälskragen, för den var inget för Sandra :)

 

Imorrn kommer det hit en tjej som är intresserad av att söka assistans-tjänsten, om det blir nån. Ja, om timmarna går igenom alltså, men det måste dom ju!

Tillbaka till Stockholm då. Bellan och Maritha vill veta lite mer om maten. Vi knatade runt både länge och väl innan vi hittade en mysig Italiensk restaurang på Regeringsgatan. Maten vi valde var hemmagjord spagetti med skaldjur och efterrätten en supergod Tiramisu :)

 

Må så gott allesammans!

♥ Kram ♥