Vad
är det dom inte fattar på kommunen? Är dom verkligen bara helt korkade, eller
är det kunskapsbrist? Ovilja? Jag försöker alltid förstå hur andra tänker, men
när det gäller cheferna på kommunen går jag bet. Jag undrar om dom ens vet
själva?
Att
dom ljuger är ju inte försvarbart nånstans, men varför är dom så jävla envisa
med att motarbeta precis hela tiden? För det finns ju lösningar som inte kostar
jättemycket om vi bara samarbetar! Så vad är problemet då, när chefen för korttids
kläcker ur sig att vi måste ha ett samarbete? Jag får ju inte ens svar på
frågor när jag undrar vad dom menar med sina uttalanden.
Syftet
med mötet i tisdags var (förutom att ha trevligt med korttidspersonalen) just
samarbetet mellan assistenter och korttids. Hur gör vi för att hämtningar och
lämningar ska fungera bäst för Sandra? Hur hjälper vi Sandra att skilja på
hemma och jobb? Hur får vi henne att inte plocka på sig saker i fickorna och ta
med till andra platser? Hur gör vi tillsammans för att hon ska få tillbaks
lugnet vid måltiderna? Vad kan orsaken vara att hon behöver gå igenom schemat
väldigt mycket nu igen?
Men
sånt hanns inte med, eftersom chefen var där och fokus låg mer på hur dagarna
är uppbyggda på jobbet. Sen tog jag förgivet att, om samarbetet ska fungera bra
så får jag komma och reda ut missförstånden som har blivit med vissa i
personalgruppen på korttids, så fort som möjligt, men nä se det gick inte för
sig. Han måste ju hinna ha ett krismöte med dom först, och tala om vad dom får
säga och inte!
Innan
dom gjorde om, och fick ny chef, funkade samarbetet jättebra. Då pratade vi med
varandra när det fanns behov och chefen behövde aldrig kontaktas, eftersom det
aldrig blev några större problem som behövde lösas på högre ort. Nu har dom en
chef med storhetsvansinne och verksamheten har han lyckats rasera på ett par
år. Maktmissbrukare kallas det visst. Hade jag en sån chef skulle jag säga upp
mig!
LSS-handläggaren
har också en sån chef. Hon har varit vettigast i kommunhuset hittills (förutom
ett par andra som inte har stått ut med sekten och bytt jobb). Man märker en
enorm skillnad på handläggarens bemötande gentemot oss om hon har chefen med
sig. Eller så är hon vettig på ett möte, men vänder när hon har blivit
hjärntvättad av chefen efter mötet. Helt otroligt, faktiskt! Hur står dom ut
med sig själva?
Helt
plötsligt, på träffen tisdags, kläcker korttids-chefen ur sig att Sandras dagar
är långa och hon jobbar väldigt mycket så det är nog därför hon inte orkar. Jag
fann mig inte just då, mer än att jag förklarade att dagarna är anpassade så
att orken ska räcka och att assistenterna är proffs på att läsa av Sandras
dagsform och anpassa efter den hela tiden. Vilket iofs är ett bra svar som
stämmer. Men jag kom på efteråt att han nog var ute efter att korta dagarna.
Precis
det ville ju chefen för DV att vi skulle göra när orken tog slut i deras
verksamhet pga oanpassning. Så nu grämer jag mig lite över att jag inte frågade
vad han ansåg skulle vara ett bättre alternativ för Sandra än att ha sitt
trygga jobb med fast schema alla dagar? Det är ju inte förrän hon har ett eget
boende som vi kan ha en bättre helhet och ett fast schema som följer henne
precis varje minut. Det är kanske det dom inte förstår på kommunen?! Det är
autism-kunskap som saknas?! Att Sandra måste ha sina dagar fyllda med anpassade
och fasta rutiner hela tiden, för annars blir hon trött…
Han
ställde några frågor som jag nu i efterhand känner att jag svarade lite fel på.
Eller, inte fel, men syftet på frågorna var nog nåt annat än vad jag tolkade
det. För det som tröttar ut Sandra är att inte ha ett fast schema och i förväg
exakt veta hur dagarna ser ut. Det är dötid, oplanerade utflykter och händelser,
och saknade rutiner som gör henne trött. Och om det händer för ofta så blir hon
tillslut sjuk när energin är slut. Det är nog det som cheferna inte fattar, att
det inte är ledigt i vår bemärkelse hon behöver. Det är nog därför ”vissa” på
korttids inte förstår varför Sandra inte kan göra utflykter efter jobbet.
Det
är väl lite av grundkunskaperna när det gäller autism… Men jag mailade chefen
efter mötet, för att få lite klarhet i några saker han kläckte ur sig. Bl.a.
försöker jag få honom att fatta att jag måste få prata med korttidspersonalen
om det där samarbetet ska fungera. Jag skrev också att om det är sant, som han
påstår, att hela personalgruppen är enig i dom uttalanden som gjorts så behöver
han skicka sin personal (inkl cheferna) på utbildning om autism.
Jag
har förstås inte fått svar. Det får jag aldrig om jag inte tjatar väldigt
mycket. Fy fan vad jag inte vill lägga mer energi på idioter! Om Sandra bara
hade ett boende där hon klarar att bo, så har hon världens bästa assistenter
och hennes ork kommer räcka till både vettig träning och roligheter.
Jaja,
det är som det är. Till dess får vi försöka fylla oss med energi så gott vi kan
mellan möten och envägskommunikationer med kommunen som bara klarar att
samarbeta med sig själva.
Idag
måste jag iallafall dammsuga, för sen är det helg för Sandra och då blir det
fokus på andra saker. Må så gott!
.
1 kommentar:
Önskar jag kunde hjälpa er! Det verkar så hopplöst för er och jag förstår verkligen att du har annat att lägga energi på än att tjafsa med de som ändå inte förstår! :(
Styrkekramar och saknarkramar! ❤️
//Bellan
Skicka en kommentar