Små, små förändringar

Göran var lite seg igår, efter torsdagens festande, även om han inte kom hem så värst sent. Och ute var det inget vidare promenadväder…

…så vi tog oss en skön slappardag, helt enkelt. Jag längtar efter såna dagar ibland, men när dom väl kommer så blir det på gränsen till långtråkigt. Jag blir så lätt rastlös av att göra ingenting.

När Sandra kom hem ville hon förstås träffa Göran på en gång, eftersom hon inte hade sett honom sen han åkte kvällen innan. Eller, hon brukar iofs alltid fråga efter honom, men nu längtade hon allt lite extra. Fast han var inte hemma när hon kom från skolan, så hon blev lite besviken men det gick bra ändå och hon nöjde sig med att han skulle komma efter maten.

Jag tog duschningen igen då, och det gick väl rätt bra. Det är ju bara i ett visst läge det gör ont i handleden, så det är bara när jag sköljer håret på henne som det känns. Men det jag skulle skriva var att Göran berättade att dusch och badrutinerna har gått bra nu när Sandra mår bra, men när jag var sjuk innan påsk och Sandra var så där skör, så var det mer saker som störde henne, så klart. Så är det ju när hon inte mår bra, då blir allt jobbigare för henne och det är ännu viktigare med våra rutiner.

Men jag var ju sjuk så det blev som det blev och Göran var tvungen att ta duschningen då. Han berättade att det hade blivit jobbigt för Sandra eftersom han är högerhänt och jag är vänsterhänt! Så små skillnader kan vara stora för Sandra. Saker man inte själv tänker på, liksom. För Göran vet ju hur duschrutinerna går till och Sandra fixar att vi gör lite olika. Ja, det är ju tur det!... Det är omöjligt att göra varje moment precis lika, ju. Så hon fixar att olika personer gör lite olika och det går ju bra även på korttids.

Men så höll Göran duschen i andra handen mot vad jag gör… Så då, innan påsk, när hon var skör, då böt Göran hand. Men nu dom här dagarna när jag haft ont i handen så har det gått bra, och allt brukar ju gå bättre när Sandra mår bra.

Det kan vara så för personer med autism att det sker små, små förändringar som oroar. Och det kan vara svårt att hitta orsaken sen, till att personen blir orolig. För är det så små saker som att någon håller duschen med andra handen så är det inte lätt att se det, liksom. Jag menar, man tycker kanske inte att det är några förändringar, men det kan vara så små saker som man själv inte lägger märke till.

Så det gäller att verkligen bena ut alla detaljer om det blir oroligt och man först inte ser en orsak. För en orsak finns det ju… Och hittar man inte orsaken så man kommer åt problemet, så kan man inte heller lösa det.

Nåja, kvällen gick iaf bra och Sandra var glad och nöjd mest hela tiden. Hon har räknat dagarna fram till måndag och skoldag, men fixar nog helgen utan problem nu när hon mår bra igen.

Göran la sig tidigt, det tar på krafterna att festa ;) Fast han var lite hängig också och vi hoppas att det inte blir nån större förkylning av det. Kan ju för all del vara allergi, eftersom det är den tiden nu. Sandra är ju också pollenallergisk, men vi tror att det är gräs på henne för det brukar börja lite senare och hålla i sig till strax efter midsommar. Göran däremot brukar känna av allergin mest hela sommaren, från nu, ungefär, fast värst på våren, förstås.

Cykeln är nu såld, för er som undrar. Den ska bara levereras på smartaste sätt… Vi bor nämligen en sisådär 50 mil ifrån varandra. Och skulle det inte bli nån affär så står två intresserade till på tur. Det var ju toppen det här med annons i bloggen :) Tack till er som hörde av er!

Sandra ca 2,5 år, har jag för mig.

Hoppas lördagen blir skön för er!