fredag 19 mars 2010

Min vilja eller Sandras behov?

Igår var första dagen vi såg en liten bättring hos Åke, så nu hoppas vi att det fortsätter åt det hållet. Det går faktiskt ganska bra att hålla honom lugn. Båda katterna kan vara tillsammans i stort sett hela tiden och det är bara när dom börjar leka vi delar på dom.

Vi har ett rum som är katternas, där är dom på nätterna, och när vi inte är hemma. Mest för att vi har larm i huset. Igår stängde jag in Åke där på eftermiddagen, för dom började fara runt lite. Vi har en dubbel skjutdörr till det rummet, alltså två dörrar som skjuts mot varandra. Nästan direkt när jag hade stängt in Åke så gick ju Sune dit, vilket han brukar. Sen blir han lite orolig och jamar en stund. Men igår var det teamwork på hög nivå för rätt vad det var så rumlade dom ner för trappan i världens fart, båda två!

Dörrarna hade dom lyckats öppna lagom mycket så Åke kunde slinka ut! Tyvärr skrek han till när dom sprang ner för trappan, men han haltade inte efteråt, så det verkar som det gick bra ändå. Skönt!


Idag är det ridning i skolan för Sandras del och vad vi hittar på vet jag inte. Kanske en prommis så här innan helgen, det vore kanon. Helgen blir lugn i vanlig ordning, inget är planerat iaf. Men nu verkar det som Sandra är okay igen så snart kanske vi kan träffa lite folk som har väntat sen långt före jul.

Jag pratade med en av Sandras lärare häromdagen, och dom ska ha en utflykt i vår. Alltid när det är något utöver den vanliga skoldagen så pratas vi vid och funderar om det är något för Sandra att vara med på eller inte. Det är så bra att dom ringer så vi kan diskutera sånt tillsammans. Oftast är ju såna gemensamma utflykter mer jobbiga än roliga för Sandra så oftast kommer vi ju fram till att hon mår bäst av att vara kvar på skolan. Så även denna gång.

Jag kan ibland känna en saknad då. Att Sandra inte kan följa med på sånt roligt som dom gör ibland. Dom andra eleverna, ja dom flesta iaf, får uppleva så mycket som inte Sandra klarar. En heldagsutflykt med matsäck och roligheter.

Men då måste jag ju tänka utifrån Sandra. För det är faktiskt JAG som tycker det är tråkigt när Sandra inte kan vara med. Inte Sandra! Hon mår bäst när dagarna är vanliga och hon är nöjd med det, eller mindre utflykter som är anpassade för henne. Som bollhavet, t.ex. Eller när hon och en lärare åker hem till läraren en hel dag och sköter om djuren där, och äter där.

Visst skulle Sandra bli glad om vi sa att hon skulle följa med på en stor utflykt, och visst skulle hon tycka det var roligt. Men hon skulle inte orka och hon skulle må bättre av att slippa. Sakna det kommer hon ju inte eftersom hon inte vet om det ens.

Det gäller att se det utifrån Sandras bästa och utifrån hennes synvinkel. Det är inte HON som saknar det, utan jag. Det är jag som tycker att det skulle vara roligt för henne.

Vi tänker så lika i skolan och här hemma och det är så skönt. Även om vi här hemma får bestämma om det är något för Sandra eller inte, så accepteras svaret och det beslut vi kommer fram till. Och om Sandra mår bra då utflykten är så gör hon och en lärare en egen ”Sandra utflykt” istället. Då kommer hon att orka och vara nöjd.

Och då är jag också nöjd!

Jag önskar er en skön fredag och trevlig helg! Må så gott!

3 kommentarer:

Nattmia sa...

Är Sandra kvar på skolan med personal när de andra är på utflykt så kanske de med kan göra en utflykt, utifrån det Sandra klarar :-)

Skönt att Åke verkar må bättre.. De är kluriga de där katterna.. Våra öppnar byrålådor titt som tätt.. Vi har en sådan skjutdörr med, till Johannes rum, men den är för trög så den klarar de inte att öppna, men de har försökt..

Ha nu en bra fredag..

Kram Mia

Anonym sa...

Sicka busar som kan öppna dörrarna hihi :-)
Jag tycker ni gör rätt, för mår inte Sandra bra av utflykter så är det ju bättre hon är hemma.
Ha en skön helg !!!Kram Annika N

Patricia sa...

Skönt att Åke mår lite bättre...=)
De är inte dumma de där busiga grabbarna, klart de fixar upp dörren tillsammans... ha ha.

Du har så rätt, inte saknar Sandra utflykter hon inte är medveten om, och visst är det bättre med anpassade aktiviteter för hennes skull...och så skönt att det går att anpassa för hennes skull...som det SKA vara.. =)

Ha en underbar helg!!
Kram Patricia