Angående
senaste inlägget, om önskan att det startade ett anpassat boende där Sandra
skulle klara att bo, och som svar på kommentaren jag fick, så vet jag att det
inte är bara att starta ett boende… För då hade vi gjort det redan. Jag menade
inte heller att någon bara skulle göra det, men vad jag menar är att det saknas
den typen av boende och det finns behov av det. Det startas vanliga
gruppbostäder i mängder just nu, för det finns ett stort behov. Kanske att
några kommuner kunde tänka på dom individer som inte har någonstans att ta
vägen?!
Jag tror
nämligen inte att det kommer fungera med assistans för Sandra. Om det ska
fungera så måste det satsas betydligt mer på just det, och det kommer det ju
inte att göra, vad det verkar.
Om Sandra
ska kunna leva ett liv med assistenter så måste det även finnas en bostad som
är anpassad, och där hon inte riskerar att bli vräkt, eller måste flytta av
någon annan orsak. Det måste satsas på yrket, och bli krav på utbildning. Olika
inriktningar efter olika individuella behov. Typ personlig omvårdnad, personlig
pedagog och personlig assistent, eller nåt. Olika kompetenser med lön därefter. För det är
enda sättet att hitta folk som vill stanna när dom upptäcker att det inte bara
är att ”sällskapa en ung trevlig tjej som behöver lite hjälp i vardagen” och
dom som söker jobb för att ”det verkar kul att jobba med en jämngammal” behöver
inte göra sig besvär…
Det måste
också vara garanti på dubbelbemanning under dagtid, för det finns ingen som
skulle palla för trycket annars. Inte om man ska göra ett bra jobb och se till att Sandra får den stimulans hon behöver för att må bra. Sen skulle nattpassen vara mer betalda då man alltid har
jour och aldrig vet om man måste vara vaken, eller kan sova. Annars vill ingen
jobba natt hos Sandra, och hon klarar sig inte själv.
Eftersom det
här inte kommer bli verklighet, så kommer inte heller assistans att fungera.
Idag har vi inga andra alternativ.
Sen är det
ju en stor kostnad för samhället att försöka spara på dom som behöver det mest.
För i varje familj där det finns vuxna barn som inte får det stöd dom behöver,
finns det slutkörda föräldrar som inte har något annat val än att se till att
deras vuxna barn överlever och mår bra. För föräldrar till vuxna barn har
kämpat i många fler år än föräldrar som idag inte får hjälp till sina små barn.
Så ni som har små barn bör kämpa för att era barn, när dom är vuxna, ska ha ett
liv utan er. För då lär dom behöva det.
Tids nog får
samhället ta hand om alltihop, och då blir det dyrt. Faktum är att jag inte
orkar ta hand om mitt vuxna barn mer snart, och jag är definitivt ingen bra
mamma eller assistent just nu. Därmed sagt att det blir ett blogg-uppehåll. Jag
behöver mina krafter till annat ett tag. Tack alla som kikat in.
.
3 kommentarer:
❤️❤️❤️
Det är så hjärtskärande bedrövligt det här. :-( Och ännu mer hjärtskärande är att du/ni inte är ensamma.... Spara på dina krafter och tanka så mycket energi du bara kan. Du har samlat så enormt mycket erfarenhet att jag fortfarande tycker att det vore kvalificerat slöseri efter allt ni har genomgått att du inte skulle få chansen att dela med dig. Du borde anställas som "expertis" av regeringen eller vad fasen som helst som har mandatet att dela vidare. Vid alla sportsändningar har man expertkommentatorer. Du har kvalat in där för länge sen! Keep on fighting! But don't forget to breath/live! :-) /Annika
Det är fanimig (ursäkta mitt språk, men har läst din blogg i många år och sett allt ni varit med om och som ni inte får hjälp med) SJUKT att ni inte får den minsta hjälp och är fast i ett limbo utan att komma någon vart. Jag delar dina inlägg på FB och det är flera som reagerar över det. Hoppas det slutligen kan bli att fler får upp ögonen hur det går att göra saker bättre för er... Kram från en assistent från Dalarna
Skicka en kommentar