Tack,
Annette, för din kommentar. Jodå, som jag skrev sist så har vi lösningar som
passar oss och Sandra. Individanpassade lösningar och reservplaner blir man
proffs på efter 22 år ;) Sen är det ju förstås nytt för assistenterna, och
ingen kan ju allt innan man fått möjlighet att prova. Allt har sin tid och jag
måste visa hur Sandra är van först, sen måste assistenterna hitta ett sätt som
passar för dom.
Om
Sandra hade fixat att ”vänta” så hade det varit enklare, men det betyder ju
inte att vi inte har lösningar som funkar i akuta situationer, även om dom inte
är optimala på nåt sätt. Morgonen kommer ju tillslut, oavsett hur natten blir…
När
det gäller att vänja Sandra vid variation i personalstyrkan så funkar det inte
på alls på henne! Det resonemanget råkade vi ut för under skoltiden när en
person trodde att hon kunde vänja Sandra vid olika lärare utan fast schema för,
som hon sa ”Det är vad vi gör som ska vara viktigt, inte med vem”
Då
blev Sandra väldigt stressad tills vi återgick till att ha personal på fast
schema. För Sandra har det alltid varit viktigare vem som är med henne än vad
dom gör, även om det också är viktigt. För att hon ska klara att nån blir sjuk
så måste hon vara trygg med sitt fasta schema. Hon klarar förändringar om dom
”aldrig sker” nämligen.
Dvs
vårt mål är att det inte ska hända, så vi stökar aldrig till schemat om det
inte är absolut nödvändigt. Är Sandras grund stabil blir hon trygg och är hon
trygg så fixar hon förändringar som inte går att undvika. Det kunde t.o.m. gå
jättebra om någon annan mötte henne vid skol-taxin utan att ha hunnit ringa och
meddela oss först, just för att det nästan aldrig hände.
Så
att ha ett tvåveckors-schema gör det bara svårare för Sandra vid oförutsedda
personaländringar än om schemat är fast med samma assistent på samma dagar
alltid. Men nu var det tydligen tvunget att ha det så för att timmarna ska
stämma och vi får väl se hur det går när vi är där. Det ställer höga krav på
oss att vi hittar ett sätt att göra det tydligt för Sandra. (Och det kan bara
vi själva klura ut när vi ser vad Sandra behöver, så tips utifrån behövs inte).
En plan har vi, som vi tror kan funka, men det visar sig efter ett tag hur det
går.
I
övrigt mår Sandra bra igen och jag är om möjligt ännu tröttare än förra veckan.
Gissa om jag längtar efter lite ledigt nu. Men Göran och jag planerar ett par
dygn bara för oss själva inom snar framtid. Förhoppningsvis i oktober, om allt
hinner falla på någorlunda rätt platser till dess.
Sandras
trött-sjuka var rejäl den här gången och det var länge sen den höll i sig över
ett dygn. Men det positiva i det är ju att båda ”natt-assistenterna” hann se
hur det fungerar när Sandra är nattad och måste passas med kräk-bunke, eftersom
det är dubbelbemanning på kvällstid. Inget ont som inte har något gott med sig,
och när natten kom tog ena assistenten över helt. Det gick ju jättebra,
vilket vi iofs visste att det skulle göra. Men det är ju lite tryggare för assistenterna
att ha sett hur jag gör innan dom blir lämnade helt själva. Alla jobbigheter är
en erfarenhet.
Ha
det fint!
.
1 kommentar:
När jag skriver "variation" menar jag självklart inte oförutsedd variation så som tidigare skolan verkar ha menat.
Det Hanna har till hjälp är ett personalschema med bilder "vem jobbar" det är på två veckor och jag märkte att hon lärde sig rätt snabbt att A och B kom varannan lördag.
Det är bra om man kommer på ett sätt som passar för tyvärr kommer det att dyka upp förändringar då och då hur mycket man än försöker.
Det viktiga är att det är kända assistenter.
Hanna är också väldigt personbunden men vi kan t ex börja med en aktivitet med assistent A sedan introduceras assistent B,det beror på att Hanna (personer med autism) inte kan överföra kunskap så allt måste läras in på nytt för varje ny assistent/plats.
Ha det bra!
Annette
Skicka en kommentar