Planeringar och spännande möte

Tack för fina kommentarer jag fick efter förra inlägget (på fb och mail). Kommentarer om hur bra vi lagt upp träningen med vettiga mål. Det värmer, efter allt slit och alla oförstående tjänstemän. Jag kom att tänka på vad vår förra LSS-handläggare svarade när jag frågade vad hon ansåg var Sandras behov (eftersom dom tror att dom vet vilka anpassningar som behövs) och hon svarade ”Hon behöver en lägenhet i en gruppbostad där det finns personal utanför som kan titta på henne igenom kameraövervakning”

Man blir lite mörkrädd, faktiskt. Vad ska Sandra få för möjlighet till utveckling utan sina fantastiska assistenter? Ni förstår ju varför jag aldrig kommer gå med på en gruppbostad, och varför hon bara måste få behålla sin assistans! Ja, det beror ju förstås på fler saker än det, för jag vet att det finns bra ställen så det är inte gruppbostad jag är emot. Bara det att den formen av boende inte passar Sandra, även om dom fattar att hon behöver sysselsättas.

Nog om det. Annette tipsade om att ha en tvättlina där klädnyporna sitter fast. Hm… Det tål att fundera vidare på, för det var smart. Tror nog det skulle göra det enklare för Sandra om jag bara hittar en bra praktisk lösning.

Tack också för kommentaren efter inlägget innan, och tipset om studiecirkel. Det förstår jag är toppen, men svårt att få till för oss, eftersom två i personalgruppen (dvs alla utom vi föräldrar för tillfället) måste vara hos Sandra. Men annars är det ju ett toppenbra sätt att fördjupa sig i ett visst ämne. Vi uppdaterar våra kunskaper då och då genom föreläsningar och annat intressant vi kommer över.

Tack också för omtanken när det gäller Sandra. Vi hoppas också att hon ska kunna flytta till ett anpassat boende snart. Helst igår ;)

På tal om det, idag ska vi träffa vår nya LSS-handläggare, och ta upp just det ”lilla problemet” med honom. Sen hoppas vi verkligen att vi kan hjälpas åt att hitta en bra lösning för Sandra. Håll tummarna, är ni snälla. Vi har en del vettiga förslag, med olika prisklass varav ett av dom faktiskt inte skulle kosta kommunen så mycket mer än lite praktisk hjälp, och viss anpassning (som man inte kommer ifrån nånstans). För själva klarar vi det inte.

Sandra har piggat på sig under helgen, men nu väntar ju nya förändringar igen så vi får väl se hur veckan går. Hon vet inte så mycket om våra nya planer än, nämligen. Sandra kan inte föreställa sig saker hon inte har upplevt, så därför är det oftast bättre att inte förbereda henne för mycket. När hon inte förstår hur det kommer bli skapar det mest oro att prata om det innan det är dags.

Planen är iallafall att få in lite köksaktivitet på förmiddagarna, och eftersom vi har möte med handläggaren idag så blir det enkel mat första dagen. Jag måste ju vara med och visa hur vi brukar göra i köket innan assistenterna kan ta över helt. Inte för att dom inte skulle fixa det, utan för Sandras skull mest. Det blir lugnast för henne om vi gör som vi brukar.

När det nu blir enkel mat första dagen, så har vi lite andra reservplaner om det är så att Sandra vill ha lite att göra. Jag har förberett marsipan som dom kan göra godis av om tillfälle ges.

Jag önskar er en fin vecka!

.