Annelie
vill veta lite mer om hur lådorna fungerar så jag ska förtydliga lite. Dom
fungerar ungefär som pärmen gjorde innan, att bilderna för dagen ligger i rätt
ordning, så Sandra kan sätta upp dom själv på sitt schema.
Sen
har vi även lådor till personalen, med alla bilder sorterade så vi lätt ska
hitta det vi behöver när vi förbereder dagen för Sandra.
Men
för det mesta är alla dagar lika och följer ett fast schema, så i alla lådor är
alla dagar redan förberedda. Förutom vilken personal som jobbar på korttids,
för det är olika och den infon får vi i tid av dom så vi kan lägga rätt bilder
i lådorna innan Sandra sätter upp dom på schemat.
Igår
var det lite småpysslande på stunder som blev över här och där. Det är inte
bara att byta schema sådär utan vidare, precis. Alla hundratals bilder ska ju
ha magnettejp istället för kardborre och samtidigt passar jag på att sortera
lite bättre ordningar. En hel del bilder används inte längre, och andra behövde
dubbletter. Jag har kommit en bit, men det är förstås massor kvar.
Idag
ska korttidsväskan packas och igår sa Sandra att hon ville hjälpa till. Elaka
morsan hoppas att hon har glömt det, för det går fortare och smidigare att göra
det själv. Men vill hon fortfarande så får hon förstås. Det är ju meningen att
hon ska vara med egentligen, så det är jag ju glad över att hon vill. Men
ibland är det mycket annat som måste hinnas med också, och då blir det lite
stressigt.
Jag
brukar tänka på en kommentar jag fick från en av alla chefer på kommunen, när
vi skulle anpassa en bra verksamhet åt Sandra. Precis i början, när jag
fortfarande trodde på möjligheter… Jag vet att det i en del andra kommuner
finns möjlighet för personer med funktionssvårigheter att, med stöd av Daglig
verksamhet få ”jobba” på en bondgård. Jag vet också att det skulle passa Sandra
jättebra, med rätt metoder.
När
hon gick i skolan hade hon utflykt hem till en lärare en gång i månaden, där
hon fick hjälpa till med djuren, efter hennes förutsättningar.
Oj!
vad hon utvecklades och klarade saker där.
Nåja,
när jag kom med förslaget till chefen så sa hon att det kan vi inte, för vi får
inte utnyttja Sandra som arbetskraft.
Herregud,
snacka om att inte vara insatt alls! I Sandras behov och svårigheter alltså.
Jag förklarade att hon inte kan bli utnyttjad som arbetskraft, för ska hon ”jobba”
eller hjälpa till med något, så kräver det en hel del mer-jobb för den som är
ansvarig.
Ja,
sen kom chefen på att Sandra kunde tvätta kommunens bilar istället så jag
frågade om kommunen fick utnyttja henne som arbetskraft. Det fick jag inget
vidare svar på och det blev varken bondgård eller biltvätt för Sandras del,
eftersom dom inte tillsatte någon personal som kunde ansvara.
Hursomhelst,
allt som Sandra deltar i måste förberedas noga först så det är mycket mer jobb
än att göra det själv. Jag vet när vi ansökte om assistans i början och jag
nämnde tiden det tar att förbereda saker. Handläggaren förklarade att Sandra
får bara assistans för den tid hon deltar, så om hon är med och förbereder så
kan hon få tid för det (lite kort förklarat). Och så är det ju förstås, men jag
sa att om Sandra ska vara med och förbereda nånting, så måste det också
förberedas först…
Det
är förberedelserna som är viktigast om Sandra ska fungera, och det är bara
möjligt om man är två assistenter eftersom hon samtidigt måste ha hjälp med att
genomföra. Eller en assistent och en ansvarig för verksamheten på kommunen.
Annars kan man inte göra nånting med Sandra.
Må
så gott!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar