I väntans tider

Nu när jag har visat våra planer för er, och vi liksom bara går och väntar på att semestertiderna ska vara slut, så vet jag inte riktigt vad jag ska skriva. Det händer ju inte jättemycket av intresse, precis.

Sandra mår lite si och så, och det beror troligtvis på att det går åt en hel del energi för henne nu, som jag skrev i gårdagens inlägg. Hon är väldigt skör, säger att hon har ont i magen och har ingen vidare aptit. Men dagarna flyter på med sänkta krav så vi klarar oss i stort sett utan utbrott.

Vi har inte varit nere ”på jobbet” nåt mer med Sandra, och hon har inte heller frågat efter det. Jag tror det beror på att hon mest längtar efter assistenterna, och utan dom är det liksom inte lika roligt. Vi räknar dagarna, och Sandra drar bort ”dagar” vartefter dom går.

Hon tror att assistenterna kommer på tisdag (som jag skrev tidigare, för att hon inte ska vakna mitt i natten mot måndagen och vilja att det är morgon) så på måndag morgon, när damen har vaknat (och förhoppningsvis sovit gott hela natten) ska hon få veta att dom ska jobba efter maten. Ja, eftersom vi måste hinna planera lite först. Vi hoppas att hon orkar vänta en hel förmiddag.

Sen kommer ju våra rutiner och ledigheter igång igen, när vardagen börjar. Det ska bli väldigt skönt, måste jag säga. Visserligen kommer jag att jobba ett par dagar i veckan ett tag, men det är ju mest roligt, så det går liksom an :) På måndag, efter lunch, är jag iallafall ledig ända till onsdag morgon, och det är mer än vad jag är van vid.

Eftersom den nya korttidschefen är så trög, och inte tar hänsyn till våra, eller Sandras behov ett dugg, så har vi ändrat våra korttids-önskemål under okt-dec. Vi vet inte om det blir som vi önskar, och vi vet verkligen inte om Sandra fixar det, men vi kände att vi var tvungna att göra nåt åt vår egen trötthet innan vi stupade.

Nu känns det ju bättre, och vi är inte lika trötta längre (sen vi såg till att ta bort energikrävande chefer ur vårt liv) men vi behöver ledigt nån gång och så länge det saknas assistenter så får vi ju göra det så bra vi kan, och hoppas det går bra. Sandra brukar inte orka vara på korttids på helger, utan att behöva vila upp sig efteråt, men dom är duktiga på att anpassa så vi testar.

Vi har alltså ändrat våra dygn som alltid har varit måndag till onsdag varje vecka förut. Det har funkat bäst så för Sandra, att det är vardagar, och alla veckor är likadana. Men vardagar innebär (eller innebar då Sandra hade rätt till dv…) att vi inte alltid är/var lediga på dagtid, och då har korttidsledigt ingen vits längre. Därför har vi nu önskat varannan vecka fredag till onsdag istället. Lika många dygn i månaden, men en säkrare ledighet varannan helg. Om det går att planera in för korttids, förstås, eftersom Sandra kräver så stora anpassningar och det är större behov även för andra gäster på helgerna.

Hursomhelst så är det en tillfällig lösning just nu, helt egoistiskt tänkt för oss föräldrar. Tanken är att återgå till Sandra-anpassade planeringar igen sen, efter årsskiftet. Till dess hoppas vi att vi har full bemanning av assistans och därmed enklare att planera ledigheter för alla.

Nåja, det var väl inte så himla intressant, men som sagt, det händer inte jättemycket här just nu. Jag återkommer när jag har nåt att berätta igen. Må så gott!

.