Jul, jul, strålande jul

Ja, nu har jag fått mig lite jul och jag älskar det. Eftersom vi inte kan ha nån jul hemma så får man väl fylla på med jul på annat sätt, så vi åkte till Liseberg. Där fick vi både julmusik, julstämning, julmarknad, julmat, glögg och pepparkakor och lite annat som hör julen till.

Det var vackert med alla lampor, och det var ju träden jag mest ville se. Jättefint!

Men det var svårt att fånga julstämningen på bild, även om jag fotade en hel del. Vi började med en drink i isbaren och det var ju lite coolt, kan man säga.

-10 grader var det där inne, och det gick jättebra att sitta en stund och dricka sin drink.

Varma kappor fick vi bylsa på oss innan vi gick in

Sen gick vi runt och strosade en stund och tittade på alla lampor och alla utsmyckningar som var. Så slank vi in på nåt ställe och tog en glögg. Eller, jag tog en glögg, Göran tog en öl. Göran är inte så mycket för det där med julstämning och sånt, men han tyckte det var fint och vi hade det mysigt, även om jag var den som njöt mest.

Efter ett tag gick vi till ett ställe och åt julbord, och jag glömde så klart att fota det, men gott var det, och mätta blev vi, även om det inte fanns av alla sorter.

Kvällen avslutades med en is-show, och det var jättefint, det tyckte t.o.m. Göran som inte är så vidare mycket för dans heller.

Sen frös vi om öronen och knatade till hotellet och på morgonen njöt vi av en jättefin hotellfrukost.

Ja, sen åkte vi hemåt och fick mathandlingen gjord på vägen. Väl hemma var vi lite trötta efter två dagar i bilen, men nöjda var vi och slappade en stund i soffan innan vi somnade gott.

Det var det om det och i eftermiddag kommer Sandra hem. Jag pratade med en av lärarna igår, i ett annat ärende, och hon berättade att Sandra tjatar och tjatar om kommande händelser. Så nåt måste vi ju göra och förut har vi inte kunnat berätta om kommande saker för henne eftersom hon stressar upp sig och blir sjuk av alla förväntningarna. Men nu är hon så medveten om vissa saker som hon vet ska komma att hon istället stressar upp sig över att inte veta mer.

Vi har pratat en hel del om det nu, Göran och jag. Hur mycket man ska säga och när. Och att hon troligtvis behöver veta mer nu än vad hon klarade förut.

Så vi måste hitta ett bra och tydligt sätt för henne att få en överblick över den närmaste tiden. Vi pratade lite hit och dit och kom med olika idéer, mer eller mindre anpassade, men tillslut tror vi att vi kom på det som nog kommer att passa Sandra.

Det viktigaste är ju att hon förstår det, annars är det ju rätt meningslöst, liksom. Det får inte vara för mycket och det måste vara enkelt och tydligt. Här är resultatet…

Veckans färger: Mån - grön, tis - blå, ons - vit
tors - brun, fre - gul, lör - rosa och sön - röd

Ett månadsschema med fyra veckors framförhållning. Här kan vi sätta upp saker som är utöver det vanliga schemat och som Sandra behöver veta. Saker som hon inte vet, tandläkare och sånt, ska vi inte ha här för så länge hon inte vet nåt är det fortfarande bättre att inget säga. Här ska vi bara sätta upp saker som oroar henne och som hon vet ska komma.

Sen är tanken att hon ska ta bort en dag i taget, vartefter dagarna går. På varje "dag" sitter det ett kardborrband så man kan sätta upp bilder på kommande händelser. Vi har använt den här principen vid nåt enstaka tillfälle förut, men nu är det meningen att den ska sitta uppe jämt.

Så återstår bara att se hur det funkar, det blir spännande. Troligtvis kommer det att bli en del tjat om det som sitter uppe till en början, men vi får ge det lite tid och se om damen lugnar sig så småningom.

Nu önskar jag er en fin dag!

♥ Kram ♥