Jag har så
svårt att få till nåt läsbart nu, och har väl inga läsare kvar, men jag gillar
att skriva och vill väl ändå fortsätta med det. Tror jag.
Iallafall så
har jag fått tid för ett möte efter semestrarna. Jag ska då träffa en chef för gruppbostäderna,
en pedagog och så vår LSS-handläggare. Det känns bra och vi ska prata om
Sandras behov av anpassning.
Fast jag
känner väl att jag inte har tillräckliga kunskaper för att få fram behoven
ordentligt, och få andra att förstå varför anpassningarna är nödvändiga. Det krävs en specialpedagog som har goda
kunskaper om autism till det. Vi får väl se vad pedagogen som ska vara med kan
om det, jag hoppas att det är någon som är ordentligt insatt.
Egentligen
tycker jag ju inte att det är jag som ska kunna. Egentligen ska kunskapen
finnas hos dom som ska ta över, så jag kan släppa taget. Men jag vet iallafall
att jag ska kräva att kunskapen finns där Sandra ska bo. Det blir nog bra, det
måste vi ju tro.
Nåja, det
var bara en liten uppdatering. Förut kunde jag skriva hur mycket som helst
varje dag. Det var bara att börja så gick det av sig själv. Så är det inte nu,
tyvärr. Jag försöker lite då och då så får vi se om det lossnar framöver. Jag
gillar att skriva positivt, och då vill det ju till att jag har positiva saker
att skriva om. Just nu tar det negativa över lite för mycket, och jag blir bara trött av alltihop.
Jag har iaf
startat en ny blogg där jag samlar material och idéer (det är så kul) så det kommer jag inte
att lägga upp i den här bloggen längre. Dom som är intresserade kan ju kolla
här. Den riktar sig främst till personal i förskola och särskola, eller
pedagoger, assistenter och föräldrar som vill ha inspiration och idéer.
Må gott.
.
3 kommentarer:
Jo jag är här och läser då och då. Och kul med en ny blogg också! Tack!
Jag kikar in här ofta o har gjort i flera års tid nu. Jag tycker du skriver både intressant, o givande. Sen blir det ju såklart mindre när det är massa annat, men jag stannar kvar :)
Jag läser då och då, och jag förstår din känsla av att man som förälder måste kunna mer än den personal som är satt utreda och sätta in resurser. Sjukt egentligen, visst vi är föräldrar och känner våra barn men just specialinsatser borde det finnas andra som kan bättre än vad man själv kan. Hoppas att mötet går bra och att det löser sig med boende och anpassningar./Carina
Skicka en kommentar