Jag blev ju väldigt
hoppfull efter kursen jag var på. Jag tänker att alla individer som behöver en
sån verksamhet måste få det, för LSS ska gälla alla, oavsett vilken kommun man
råkar vara född i. Jag tänker också att alla kommuner kommer behöva bidra, och
bygga anpassade verksamheter på hemmaplan. Hur ska dom annars klara att ta hand
om alla som inte kommer ha rätt till assistans längre? Det håller ju inte att
köpa platser i andra kommuner när platser kommer saknas överallt. Dessutom blir
det mycket dyrare om man inte satsar där det behövs.
Så min plan
är nu att det ska byggas ett anpassat boende i vår kommun, med integrerad
daglig verksamhet. Där ska Sandra bo (och där ska jag söka jobb). Jag har
massor med tankar om det och vet att det kommer bli bra. Det måste bli så, för
det finns inga alternativ, nämligen. Det första jag skulle behöva få igenom är
ju egentligen att ”besservissarna” som bestämmer skulle behöva utbilda sig
lite… Men, nåja… Dom kanske förstår att dom måste börja lyssna på folk som vet
vad dom pratar om ändå?!
För kunskap
är det som är allra viktigast i den verksamhet som Sandra ska bo i. Där måste
det finnas kompetens inom rätt områden, och det måste vara krav på att alla får
kontinuerlig fortbildning och rätt stöd. Hela tiden. Det gör inte bara att individerna
som bor där får rätt bemötande och kommer fungera bra, utan det gör också att
personalen kommer trivas och vilja jobba där. Så det är liksom grunden till
allt.
Miljön är
såklart också viktig när det handlar om individer som lätt oroas av olika intryck.
Att trycka in så många som möjligt i samma hus för att det blir billigare funkar
inte för Sandra iallafall. Där kursen var, var det fler hus som låg
utspridda i ett kuperat område, och det är så det måste vara. Här är inlägget
om kursen, för er som har missat det och vill läsa.
När det
gäller daglig verksamhet så måste det också tillhöra samma område om det ska
fungera för Sandra. På det här stället jobbade dom så att det var samma
personal som följde individen under hela dagen. Först då kan man anpassa efter dagsformen.
Var det någon som vaknade tidigt så började dagen tidigt, t.ex. Om någon inte
orkar gå till dagcenter en dag, blir sjuk eller vill göra något annat så är det
lätt att anpassa efter det.
Jag har
material som skulle räcka väldigt långt i en nystart. Jättemycket fina
pedagogiska arbeten färdiga att användas i en daglig verksamhet lik den jag
fick se när jag var på kursen. Undrar om man kan sälja allt till kommunen?
Vi har också
en massa kartongpapper, silkespapper, flirtkulor, färger och annat som Sandra
inte hinner använda upp. Vi köpte ju in en hel del material när vi var tvungna
att starta en egen daglig verksamhet i vår källare, för att kommunen inte
klarade att anpassa nåt vettigt till henne.
Det var vi
själva som fick köpa in allt från möbler, hyllor och förvaring till spel,
pärmar, penslar och förbrukningsmaterial.
Det enda
kommunen bidrog med var att dra in på Sandras ersättning som hon hade fått om
dom hade anpassat sin verksamhet så hon klarade att vara i den. Det förlorade
hon 1000:- i månaden på. Och gör fortfarande… (Om hab-ersättningen är 50:-/dag
nu med).
Jag bad
kursledaren om att få presentationen där hon beskrev själva verksamheten, så
hon mailade den till mig. Den ska jag lämna till handläggaren vid nästa möte,
tänkte jag. Han har nämligen sagt till mig att anledningen till att inget
fungerat tidigare för Sandra är att vi inte har varit tydliga med behoven från
början… (Som om nån hade lyssnat på det…). Så jag tänkte att vi ska vara
väldigt tydliga den här gången.
I
presentationen står det bl.a. att dom som jobbar i deras verksamhet ska ha
utbildning inom någon av följande yrken:
Barnskötare,
Fritidsledare, Fritidspedagog, Socionom, Psykiatri eller Undersköterska. (Ja,
eller liknande då, jag tänker att även lärare och förskole-pedagoger hör hit).
Det står också
att körkort är ett krav. Man ska vara flexibel. All personal ska ha utbildning
i tydliggörande pedagogik. (Det står inte låg-affektivt bemötande, men jag vet
att dom även har det). Samt att alla får process- och metod-handledning.
Sen har vi
personaltätheten. Där fanns ett hus med fyra lägenheter (och fyra boende, så
klart). I det huset jobbade det 10 på heltid, 3 på 75% samt 2 natt. Så fanns
det ett hus, också med fyra lägenheter där det jobbade 11 på heltid, 1 på 75%
och 2 natt.
Ett parhus
med två boende, där det jobbade 5 på heltid och 1 på 75%, samt 2 natt. Och ett
parhus med 7 personal. Allt anpassat efter behoven som är. Två av 75%-tjänsterna var nu upphöjda till heltid och det finns en
beredskap i alla verksamheter.
Till Sandra,
om hon är själv i eget boende med assistans (som nu) så går det åt ungefär 5
heltider, och en deltid. Det beror ju på att det måste vara två personal dagtid
om man ska klara att ha en vettig dag för henne (vilket ändå inte har fungerat
då det är svårt att hinna med all planering och förberedelse som krävs).
Jag tror att
hon skulle klara att bo i ett parhus, kanske också i ett hus med fyra
lägenheter, beroende på hur dom är planerade. Det går ju att få det enskilt med
ljudisolering och vinklar… Då skulle mycket av det där förberedande jobbet
kunna delas på fler och det skulle ju faktiskt bli billigare då. (Ja, eftersom ”besservissarna”
som bestämmer tänker i pengar).
.
1 kommentar:
Himla bra!! Håller tummarna för att de tycker att ni är tydliga nog den här gången 😉 Eller rättare sagt, att de förstår vad ni säger.
Stort Lycka till !!!
Skicka en kommentar