Går man
och lägger sig tidigt så vaknar man tidigt. Antingen grubblar man innan man
somnar, eller när man vaknar. 01.30 var det omöjligt att somna om! Nåja, det är
inte hela världen, jag får sova en annan natt ;)
Vi tog det
lugnt på hela ledigheten igår med promenad i det vackra vinterlandskapet, kaffe
och Spotify som enda aktiviteter. Ja, förutom det vanliga då, förstås, så det
var förberett här innan Sandra kom hem.
När jag
hämtade henne var hon strålande glad och berättade vad hon hade gjort och vad
hon hade ätit. En stickad halsduk hade dom fått ihop till gosedjurs-katten, och
den hade Sandra bråttom hem och visa för Göran.
Det verkar
som hela vistelsen på dv och korttids hade gått bra. Eloge till alla inblandade
för det!
Såå lättad
och glad jag blev! Jag hade ju fått lugnande besked, men kände ändå en gnagande
oro eftersom Sandra var så orolig i måndags. Man vet ju ingenting här hemma,
men jag litar på att jag får reda på om nåt inte är bra. Bara det att allt är
så nytt för alla, så det är inte lätt för nån. Hur vet man om det är bra eller
inte när man inte känner Sandra, liksom... Jag måste säga att dom som jobbar nära
henne är fantastiskt duktiga! Idag hoppas jag få ledningen att jobba åt samma
håll också, så kan det säkert bli hur bra som helst.
Men först
har vi ett frissabesök att klara av, så Sandra är ledig och assistenten kommer hit.
Mötet blir inte förrän senare i eftermiddag så Göran och Sandra får klara sig
själva undertiden. Jag hoppas vara tillbaks innan kvällsbestyren börjar, för
det underlättar en hel del om vi är två då.
Imorgon är
det planerat att Sandra ska iväg igen, och så blir det troligtvis, om hon
behåller orken till dess. Ett frissabesök är ganska energikrävande för henne,
som alla aktiviteter utanför rutiner och schema är. Men vi har världens bästa
frissa-vän som är duktig med anpassningarna. Annars hade det nog inte funkat
alls.
Nu ska ju assistenten med också, vilket är ännu ett orosmoment för Sandra, då vi blir fler
personer runt henne än vad hon egentligen fixar. Det brukar gå bra korta
stunder, och på morgnarna när Sandra fortfarande är som piggast. Det känns
viktigt att assistenten får vara med på så mycket som möjligt, eftersom det är det
sättet man kan lära känna Sandra på.
Det var
det om det. Jag har lovat ett förtydligande på gårdagens lite konstiga foto.
Det var troligtvis fler som trodde att jag hade publicerat det uppochner?!
Nära |
Men det är
helt rättvänt, och det som ser ut som himmel är vatten.
En bit ifrån |
Fotona är
tagna i Marbella, mellan Puerto Banús och San Pedro. En jättefin promenadväg
längs havet, som vi njöt av på vår egen lilla semestertripp i januari.
Från en bro, längst ifrån |
Ha nu en
kanoners dag, ni som kikar in här!
.
1 kommentar:
Lurigt foto , men fint ! <3
Skicka en kommentar