Det har
gått lite för runt här sen jag kom hem från min härliga helg med fina vännerna,
så det tog ett tag innan jag landade. Som efter alla såna roligheter med vänner
känns det tomt och lite vemodigt efteråt, innan dom glada minnena tar över
helt. Nästan så jag blir lite låg, fast jag är lycklig… Konstigt, men så är det
iallafall.
Kanske för
att jag vet att det dröjer länge till nästa tillfälle, och kanske för att det
är fler jag längtar efter att få träffa?! Och kanske för att just det här
gänget har en speciell plats i mitt hjärta, eftersom vi har så mycket gemensamt
som inte går att känna med någon annan?!
Vilken tur
att dom flesta av oss kan hålla kontakten via bloggar och fb eftersom det är så svårt att få
till det på annat sätt. Här,
och här kan ni läsa mer om helgen, ifall ni vill.
När jag
hade lämnat Sandra på korttids/dv igår så åkte Göran och jag iväg på lite
ärenden. Sen hem å käka och småplocka lite här och där, och så mycket mer var
det inte.
Till
kvällen blev det slapp i tv-soffan med goda räkmackor och lite vin. Idag har vi
inga planer alls, än så länge. Må så gott!
.
2 kommentarer:
Usch ja, det känns nåt så fruktansvärt tomt! Men vi får leva på de roliga minnena som vi fick. :) <3
Kramar om! <3
//Bellan
Känner igen den där tomhetskänslan, jag blir ofta väldigt ledsen och nedstämd efter en sån här helg. Det är väl just det att man på nåt vis annars värjer sig emot den där ensamheten men att det blir så väldigt påtagligt när man åker hem igen till tomheten.
Usch vad jag saknar er alla, eller det är ju inte usch att sakna er, men du fattar ju.
Kram på dig Tofsvipan. Hoppas att det inte går allt för länge tills vi kan ses igen <3
//Lena
Skicka en kommentar