Vår nya
LSS-handläggare kontaktade Göran, eftersom han är Godman. Jag har dock fullmakt
att vara på möten, och ha kontakt i hans ställe, när det gäller boendefrågan och den Individuella planen.
Vi har ju
tänkt att jag ska ta över Godmanskapet när det gäller den sociala biten, dvs
ansökning av gruppbostad och sånt lite mer pedagogiskt, eftersom jag är mest
insatt i just det. Göran är bäst på det ekonomiska, även om det är väldigt
krångligt och alltid ska tjafsas om det mesta. Inte sånt som har med att säkra
Sandras ekonomi att göra, utan annat som ingen begriper riktigt. Men jag ger
mig inte in i det där, för jag fattar verkligen inte. Jag undrar mest hur en utomstående
person ska vilja sitta med alla papper på sin fritid i framtiden.
Kommunen har
skyldighet att informera och vägleda, och Göran har fått några inbjudningar
till informationsmöten. Men, eftersom vi i stort sett jobbar jämt, så har det
varit svårt att få till det där. Han ringde då och bad om ett möte på en annan
tid, när han kan komma ifrån, men det gick minsann inte för sig.
Nåja,
tillbaks till att jag skulle ta över den sociala delen av Godmanskapet. Göran
kontaktade nån person som sa att det var enkelt när det bara gällde att byta
just den delen, och vi fick hem papper att fylla i. Bara det att på dom pappren
skulle Sandra skriva under…
Återigen är
systemet och hela jävla samhället bara till för alla som kan föra sin egen
talan. Dom som verkligen behöver någon som hjälper dom, ska själva skriva under
på att dom behöver den hjälpen. Suck, liksom. Jag fattar att dom som kan bestämma
själva måste få göra det, och jag har absolut inget att säga om den saken. Men
dom som inte klarar det måste faktiskt få hjälp utan att dom ska behöva svara
på frågor som dom inte förstår.
Ja, jag
fotade iallafall hennes leg, där det står att hon inte kan skriva under, och
fick tillbaks att vi måste styrka det med ett läkarintyg. Alltså, suck! Det är
ju redan utrett att hon inte kan skriva under, annars hade det ju inte stått så
på hennes leg. Det är ju faktiskt inte bara skitjobbigt med allt krångel, det är också ett förbaskat slöseri med samhällets resurser! Kommunen har ju redan fått en massa intyg.
Luften gick
ur oss igen, och det rann ut i sanden. Eftersom vår förra handläggare
accepterade en fullmakt. Varför måste folk krångla
till livet i onödan mest hela tiden? Vad är vitsen att inte bara samarbeta runt
Sandra och försöka få till det så bra det går? Suck. Suck. Suck.
Vår förr-förra
handläggare, och dennes chef, vägrade prata med mig. Det var samma korkade
problem när korttids slutade fungera, då tyckte den chefen att han och Godman
skulle lösa problemen istället för att jag, assistenterna och
korttidspersonalen samarbetade och hade ett möte. Alltså det är så urbota dumt
så det finns inte ord!
Vissa saker
kan nog Godman och en chef lösa, men inte hur samarbetet mellan andra personer
ska gå till. Vad hade det hjälpt att dom två, som inte var insatta i vad
problemen var, satt och pratade?? SUCK!
Det är så
mycket konstigt som hänt med den här kommunen så jag minns inte hälften. Jag
har försökt spara dom flesta mail och antecknat lite, men jösses säger jag
bara. Tänk om dom gjort rätt från början istället, det hade dom med all
säkerhet tjänat på. Jag ska försöka göra nån summering på lite av turerna i ett
inlägg framöver.
Men nu har
vi alltså en ny handläggare igen, och det återstår att se hur det hela
utvecklar sig. Det är svårt att känna hopp om framtiden, och jag får påminna
mig om att ge nya människor en chans innan jag dömer ut dom. Jag är liksom lite
van vid att bli arg på dom flesta vid det här laget 😂
Den första
LSS-handläggaren var total katastrof. Hon hänvisade oss att söka bostad åt
Sandra på öppna bostadsmarknaden. Henne bytte vi själva ut.
Den handläggaren vi fick då var
bra till en början, men hennes ”konsult-chef” satte käppar i hjulen och jag är
ganska säker på att det var därför hon slutade. Hon förstod i början, men
hamnade mellan lagen, oss och sin chef. Det var hon som slutade prata med mig.
Chefen däremot, var med på möten och försökte få oss att låta en okänd person
bli Sandras förvaltare. Det var ju inte så svårt att lista ut baktanken med det.
"Konsult-chefen" undrade varför hon inte "fick" prata med Sandra. Hon ville inte ha några möten om inte Sandra själv var med, och hon talade om att hon hade suttit på många möten med "brukare som satt med" det gick minsann bra t.o.m. om dom satt i rullstol ☝ det var "bara att ställa stolen där i ett hörn". Det var också hon, och handläggaren vi hade då, som ansåg att Sandras behov var att sitta ensam i en lägenhet, övervakad via kamera. Det är fanimej skrämmande med en sådan människosyn när man har ett sånt jobb!
Sen fick vi
den LSS-handläggare vi haft den senaste tiden, som ju varit den bästa. Trots
allt. Även ”konsult-chefen” slutade, och vem som är chef nu vet jag inte men
man kan ju hoppas att det är en riktig chef den här gången.
Iallafall så
har Göran och vår nya handläggare pratat lite kort i telefonen nu. Det var okay
att jag kom och träffade henne, eftersom jag är mer insatt och eftersom vi inte
kan lämna hemmet båda två samtidigt. Men vi ska, för enkelhetens skull, försöka
ordna den där ändringen i Godmanskapet ändå.
Mötet är om
ca en månad och till dess ska jag vara inställd på att vi nu har fått en
väldigt bra handläggare, som kommer försöka hjälpa Sandra i den mån det är
möjligt. Som kan lagen och som vet hur man gör en IP. Då hinner jag nog bli trevlig innan dess också, ska ni se 😇
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar