Sandras
schema har alltid varit det viktigaste redskapet för henne (och oss). Vi har
byggt upp ett väldigt bra schema genom åren, som alltid har fungerat och gett
framförhållning och trygghet åt Sandra. Jag är helt övertygad om att schemat har
varit jätteviktigt för henne.
När Sandra
gick i skolan, och på korttids, och när hon hade sin dagliga verksamhet med
fasta aktiviteter i vår källare, då var schemat viktigt. Sandra behövde veta
vad som väntade och när. Eftersom hon inte har någon tidsuppfattning så blev
bild-schemat ett sätt för henne att få kontroll över sin vardag. Det gjorde
henne trygg. Då.
Men på
senare tid har schemat inte fungerat alls, och jag har inte haft kunskaperna
att anpassa det rätt. När vi nu har fått lite nya tankesätt att förhålla oss
till, så kändes schemat bara ännu mer fel. Det stod i vägen för Sandras
utveckling och dagsform som vi vill följa.
Eftersom vi
(förhoppningsvis) ska få in fler assistenter inom kort, så blev det lite
bråttom i våra funderingar. Ska vi lära upp nya assistenter i det gamla
arbetssättet som inte fungerar? Det tar ju bara energi av alla. Så en snabb
diskussion när Sandra var nattad ledde till ett beslut som vi inte vet om det
kommer bli bra. Vi tar bort schemat.
Så som vi jobbade med schemat på slutet. Varje morgon flyttades "idag" till rätt dag och Sandra valde aktivitet (satte en bild i den tomma luckan). |
Nu är det ju
inte bara att ta bort något som Sandra är inkörd på, som ni säkert förstår. Så
det blev en del planering för att göra det så lindrigt som möjligt. Vi tänkte
igenom alla steg där Sandra på nåt sätt är involverad i sitt schema, så vi
skulle ha en tydlig plan färdig åt henne.
Men vi måste
prova oss fram lite för att få reda på om det är bra och vad vi annars måste
ändra. Det är ju inte värre än att vi sätter in schemat igen, om det visar sig
att Sandra har behov av det. Men vi tror att det schema vi haft den senaste tiden
har ställt för höga krav på henne. Vi tror att det är en av orsakerna till
hennes höga stressnivå.
Vi vet sen
tidigare att Sandra frågar väldigt mycket när hon inte har kontroll. Att hon
inte har kontroll gör henne stressad, stressen ger henne låsningar och som i
sin tur leder till utbrott.
Att Sandra
har frågat om vad hon ska göra sen, och sen, och sen hela tiden tyder ju på
stress över att ha aktiviteter sen och sen och sen. Nu menar jag inte att hon
inte ska aktiveras, för det ska hon. Men i nuet måste vi fokusera på det vi gör, och
vara engagerade i det, så nuet blir intressant för Sandra hela tiden. Hon måste
få kontroll i nuet, och inte behöva stressa upp sig över sen. Ja, det är klart
att hon behöver veta lite vad som väntar, men det räcker med att svara på det
hon behöver veta. Inte på allt hon frågar…
Det är nog bara
när vi ska göra något utöver vår vanliga vardag som hon behöver ett schema.
Eller faktiskt bara papper och penna, och ett seriesamtal.
Om vi ska
kunna engagera oss i det vi gör, och följa Sandra utifrån det, så kan vi inte
ha ett schema med andra aktiviteter som stör och bryter mitt i det vi gör, om
ni förstår vad jag menar. Det är också svårare att följa Sandras dagsform om vi
har bestämt vad vi ska göra hela tiden. Faktum är att Sandra är mer aktiv när
vi utgår från henne i nuet, utan förutbestämda aktiviteter som hon ändå inte
vill göra.
Vad som
däremot är jätteviktigt för Sandra, och det hon har mest koll på varje dag, är
tavlan ”Vem gör vad”. Och där står ju den information som hon behöver för att
vara lugn.
Och lugn har
hon varit hittills med den här stora förändringen. (Förutom en släng av
trött-sjuka, som troligen mest beror på andra intryck den senaste veckan). På
dom fasta stunder då vi förut på ett eller annat sätt har jobbat med schemat,
tillsammans med Sandra, har vi istället lagt fokus på tavlan. Eftersom hon har
varit nöjd med det, så tyder det på att hon inte behöver någon annan
information.
Hon har haft
ett schema som jag har trott gett henne lugn, men som har varit för svårt för
henne så det istället har stressat. På tok för mycket information som hon inte
alls har behövt, även om vi har trott det på hennes reaktion. Hon har inte
förstått schemat, hon har lärt sig det utantill. Schemat har bara varit en
rutin. (Förutom när hon gick i skolan då det hade en funktion).
.
1 kommentar:
Från klarhet till klarhet ❤️ Håller tummarna för att Sandra accepterar förändringen utan för stor frustration.
Lycka till ❣️❣️
Skicka en kommentar