torsdag 3 juni 2010

Lite ledigt idag


Sandra hade haft en toppenbra dag i skolan igår, med utflykt som jag hade missat. Jösses vad jag missar nu… Jaja, det gick ju bra ändå, för Sandra visste inget och skulle inget veta heller.

Hon hade varit lugn och harmonisk hela dagen och var det när hon kom hem med, men jag kände ändå att en ledig dag inte skulle skada. Så idag är hon ledig och igår blev utan stress eftersom vi skippade medicinen. Riktigt skönt tyckte nog Sandra med :)

Men sen fick hon för sig att vi skulle ta bort torsdagen och hoppa direkt på fredag… Hm! Jag vet inte hur hon tänkte, men förvirrad och arg blev hon iaf. Jag visade på schemat vilken dag det var, som igår, och att torsdagen kommer sen. Och SEN fredag, skoldag och ridning. Men hon gillade det inte, hon ville ha fredag idag!

Då bestämde vi oss för att grilla korv som idag och det hjälpte, damen blev nöjd och glad igen :) Och nu, minsann, är det ju sommarväder ordentligt! Så idag blir det medicinprocedur på morgonen och sen ute för hela slanten!

Jag fick ett långt härligt brev från bästaste Mona igår… Älskar att krypa upp i läsfåtöljen med ett långt brev! :) så jag satte på potatisen och sjönk ner i fåtöljen. Läste och läste och mådde bra. Potatisen, ja den kokade och kokade… Snacka om att glömma verkligheten för ett tag. Tack, Mona, för att brevet inte var sådär novellångt som före fb och bloggtiden, då hade det nog börjat brinna i köket ;)


Bellan undrar vad som händer när Sandra får ett utbrott. Nej, hon brukar inte så ofta kasta saker och hon slår inte på andra, men däremot slår hon sig själv i ansiktet. Jag brukar försöka få henne att stampa i golvet istället och ibland lyckas det.

Blir det ett stort utbrott så vet hon ju inte riktigt vad hon gör och kan inte styra det själv. Då får hon ofta näsblod, antingen av att hon slår sig själv på näsan eller av att hon skriker. Så det är väl vad som händer, gallskrik, tårar och näsblod. Då är hon inte riktigt kontaktbar så det bästa man kan göra är att lämna henne ifred tills det lugnar sig. Sen får man trösta och bli sams.

När hon var mindre var det jobbigare för då blev hon skräckslagen av näsblod och skrek ännu värre. Då kunde man inte lämna henne ifred, utan var tvungen att bära ner henne i duschen och duscha tills det slutade blöda. Och det tog en faslig tid eftersom ju mer det blödde desto mer skrek hon, och ju mer hon skrek desto mer blödde det ju.

Men nu är hon jätteduktig och tar det lugnare när hon blöder näsblod. Ja, i ett utbrott är det ju inte lugnt, precis, men hon skriker inte värre av blodet iaf. Och ibland, om hon nyser eller nåt, så det börjar blöda, så får hon inte utbrott av det längre, utan kan t.o.m. gå och hämta papper medan jag hämtar en trasa.

När hon var ännu yngre, före tre sådär, tror jag, då fick man inte trösta henne. Då visste vi inte att hon hade autism och att inte få trösta sitt barn, och bli vänner efter ett utbrott, det var hemskt! Såå skönt att hon tycker om att kramas nu! :)


Önskar er alla en härlig dag!
P.S. Länkar till ett läsvärt inlägg hos Innersta rummet idag, kolla där!

8 kommentarer:

Photo by Maria sa...

Vilka goa bilder på Sandra..
Skönt med en hemmadag och med korvgrillning med :-)
Hoppas hon nöjer sig nu med att det är torsdag och inte fredag :-)

Ha nu en riktigt bra och solig dag..

Kram Mia

Okki sa...

Riktigt skönt med lediga dagar.
Och i morgon är det ju fredag redan.
Veckorna går fort nu.
Hoppas ni får en solig dag. Här har dagen börjat med solig.
Kram Okki

Unknown sa...

Det är precis som om utbrotten får en mer mognad ju mer de växer. Eller är det vi som föräldrar som blivit härdade? Jag vet inte.
Men så skönt att hon tar det mer med ro nu.

Min Emil får inte så mycket utbrott mer. Tror jag blivit bra på att avleda då jag ser att det är på väg.
Men oj oj vilka år man haft...innan man visst varför det blir som det kan bli!

Tack för att du länkar till min sida, tyckte inlägget var så jättebra skrivet!

Ta och grila en korv för mig med! :)

Kramar om!

Vilmer och hans familj sa...

Hon är så fin, er tjej!
Tack för länkningen igår.

Kramar från ett även soligt Skåne

Anonym sa...

Skönt med lite ledigt för Sandra och vad skönt om det var fredag heeela veckan;-) bästa dagen av alla tycker jag iaf. Man får ha kärestan hemma i några dagar..mysigt :-)Skönt att gårdagen blev lite lugnare, med mindre utbrott.Skönt att ni med fick lite sol !
Sköt om dej vännen !!! Kram Annika

Mona sa...

hahahahaha, ska tänka på potatisen när jag skriver nästa brev. KRAM

snorkfröken sa...

Ja herregud, dessa utbrott!
Elias brukar plocka bort bilder från sitt schema och spara de roliga, som att titta på film tex.
Är det något han ser fram emot väldigt mycket, som att besöka mig tex, så kan han reagera precis som Sandra och bli få ett utbrott för att det är för många dagar dit (eller bara för många timmar eller minuter)
Det allra svåraste är ju att inte göra honom till viljes då och ge honom det han vill ha direkt istället för att konsekvent hålla på schemat. För att få utbrottet att sluta men i längden är det ju en ond cirkel.
Det är nåt jag har haft svårt för i alla år. Hur har du gjort för att inte falla för att göra så?

Maritha sa...

Vad skönt att det blir lugnare med utbrotten och mycket verkar ju bli lugnare ju äldre hon lbir.

Hoppas ni fick en fin dag med korvgrillning.

Ha en skön helg govännen!

Kram Maritha