onsdag 5 maj 2010

Kommentarer gör mig glad

Jag funderade lite över min blogg häromdagen. Börjar den bli tråkig? Tjatig? Ointressant? Visst ska innehållet vara mitt och så va, men… utan läsare är det ju ingen vits, liksom. Hur kul kan det vara att läsa om samma sak varje dag? Eller, kanske inte riktigt, men ni fattar! Schema hit å planering dit, skör här och utbrott där, mår bra nu och bättre sen, promenixa, städa, katter…

Hur ska jag få bloggen att kännas lite intressant? Lite nytt som händer och så… Men så fick jag en kommentar igår, från en anonym läsare:

”Hej Nina!!!!Härlig läsning om dig o din familj, beundrar er alla tre + de små katterna. Den lilla damen är verkligen fotogenique.Sluta aldrig att låta oss läsa och se.Hälsar en trogen läsare”

Sen fick jag en sån fin hälsning på fb också, från en annan trogen läsare, och jag blir så glad! Jag blir alltid glad över kommentarerna jag får! Men just nu när jag började tvivla på min blogg, blev jag nog lite extra glad :) Kanske är den lite intressant fortfarande då?...

Så… ja, jag fortsätter väl å gagga om samma saker ett tag till, och hoppas att ni stannar kvar, och vill läsa vidare :)

Men det här med foton kommer jag att vara försiktig med ett tag nu, för min dator är lite tjurig. Den håller på å varnar och har sig. Jag har nämligen extremt lite diskutrymme kvar och jag fattar inte vad det är som tar sån himla plats? Jag är inget vidare haj på datorer, nämligen, utan tycker det är toppen så länge det fungerar. När det strular blir jag bara svettig…

Alla foton ligger på en extern hårddisk. Så det måste vara nåt annat och jag fattar inte vad. Men datorn varnar och jag har typ 280 MB kvar och det fattar jag iaf, att det liksom är lite kris…

Så, mina vänner, bilder kommer jag att vara försiktig med. Sandra är ju helt beroende av att jag kan fota och använda bilder i stort sett varje dag. Det bara måste funka, liksom… Men jag kan ju ladda direkt från den externa hårddisken, så lite bilder ska ni få se även i fortsättningen.

Idag blir det en länk istället. Det pratas mycket om oförståelse och missförstånd bland bloggarna nu och om ni inte redan har läst det så rekommenderar jag att ni kikar och läser om det på Mias blogg. Hon i sin tur länkar vidare till två andra som tar upp ämnet. Det handlar mest om adhd, men berör npf (neuropsykiska funktionshinder) i stort. Skriv gärna vad ni tycker. Jag vill tro att jag har lärt er så mycket att ingen av er missförstår nånting *ler*

Fast det är ett allvarligt ämne och jag tror att det enda som hjälper är information och kunskap, så jag önskar inget hellre än att det visades mer om npf i media, och då den positiva biten, inte bara det som är jobbigt, liksom. Personer med npf, och deras anhöriga, har det tufft ändå, utan att behöva bli misstrodda.

Jaja, nog om det… Igår blev det både prommis, packning av korttidsväska och dammsugning så nu är man ikapp igen. Lite slappa vid datorn hanns med också.

Idag ska vi packa husbilen för vi passar på att ta oss en minisemester när vi har lämnat Åke imorgon. Sune får följa med eftersom han aldrig har varit helt ensam över en natt tidigare. Dom har ju alltid haft varandra så han kommer nog att vara lite orolig när inte Åke är i närheten.

Sandra hade två inbjudningar med sig hem från skolan igår. Den ena var om en utflykt dom ska göra i juni och som vi tror att Sandra kan vara med på, eftersom den är så bra anpassad. Jättekul tycker vi, och det gör nog Sandra med när hon väl får reda på det.

Den andra inbjudan var till en familjekväll, men den är inget för Sandra som är för trött på kvällarna. Hade vi däremot haft korttids då så hade ju Göran och jag kunnat vara med, men man kan ju inte få ihop det jämt och vi är glada ändå.

Ha nu en toppenbra dag!

10 kommentarer:

Photo by Maria sa...

Jag är ju som du vet med en trogen läsare och det inte bara för att jag "känner" dig sedan innan utan för jag tycker du har en blogg jag gillar..

Har du varit inne på den lokala disc det gäller i din dator?? Där kan du ju se allt du har på den disken.. Och så kolla vad du har nedladdat oxå för en del saker tar en massa plats..

Ha nu en bra dag och lycka till i morron med Åke..

Kram Mia

Anonym sa...

God morgon Nina!
Jag önskar er en mysig minisemester! Sandra har det säkert jättebra på kortis, så ni kan koppla av, njuta och därmed "ladda batterierna"!

Kram till er/Agneta F

Okki sa...

Visst är det kommentarerna som gör det roligt att blogga.
Älskar ju din blogg och så roligt att få del av er vardag. Är nog så att det är skönt att läsa hur andra har det som oxå har barn med autism.
Kram Okki

Mia sa...

Jag läser alltid din blogg först av alla på morgonen:-) Jag tycker er vardag är så intressant och jag har lärt mig massor.
Ang det jag skrev igår: Tror man att Autism också beror på ärftliga komponenter? Jag har inte läst lika mycket om Autism. Men att det är medfött förstår jag ju. Har sett vissa teorier om att det skulle bero på komplikationer vid födsel också (alla npf). Viggos födelse drog ut på tiden enormt och de fick inte ut honom med sugklocka utan det blev akutsnitt. Men jag har svårt att tro på det. Jag personligen tror på gener.
TAck för en bra blogg.
Kram Mia

Pernilla sa...

Din blogg ska vara kvar :) Ibland går det lätt att skriva ibland är man helt åt pepparn. Foton är bra till mycket. Illustrationer också.

tess sa...

Hallå där... ja vi måste prioritera vårt mående... oss... mig... jag. Det är viktigt.

Ja kommentarer är skoj men jag får ju nästan inga... varför? Ja vet inte är själv ibland dålig på att kommentera så jag får själv bli lite bättre.

Jag skriver för min egen skull helt å hållet... även om ingen läser... det är min dagbok. Jag vill inte sitta och skriva något som inte är jag som det skulle bli om jag ska skriva om kläder och sånt varje dag. Jag tror de vi två skriver ändå berör många... ger dom en insyn i ett annat liv eller i ett liv som liknar deras egna. man känner att man inte är ensam. Så skriv det just du känner är du.... de är det viktiga.

//tess

Maritha sa...

Snälla Nina du får absolut inte sluta med din blogg, jag har lärt mig sååååå mycket av den. Det är det första jag läser och väntar på morgonen att du ska skriva så jag hinner läsa innan jag går till jobbet.

Det kanske är svårt att komentera ibland för oss som läser men läsa vill vi.

Ha nu en mysig liten tur med Göran och må gott tillsammans.

Stora kramen Maritha

Anonym sa...

Hej Nina!
Nej, nej! Du får inte sluta blogga! Det är så intressant att läsa om hur det går för er alla. Spännande är det att följa Sandras alla framsteg som hon gör o alla härliga kommentarer hon har. Så snälla, fortsätt skriva.
Ha nu en riktigt mysig minisemester o rå om dina herrar.
Kram Eva

Britt-Marie sa...

Din blogg är super precis den är, du behöver inte ändra på något. Hinner inte alltid kommentera men läser alltid då jag kan läsa från mobilen men inte kommentera från den. Kram

Mona sa...

Nu skäms jag lite för jag har varit URDÅLIG ett tag på att kommentera. Men ska skärpa till mej DIREKT!!!! O tycker mycket om att läsa din blogg. Du skriver så bra om hur det är att vara förälder till barn med funktionshinder. O bra om livet i allmänhet också förresten. Har lärt mej mycket som jag har haft nytta av i livet, både inom jobbet o privat. Så sluta inte! O vad gör det att det ibland är lite "likadant", det är ju så livet är!!! om man har tur! Så är livet lite rutiner o planer o traditioner som ska passa ihop med alla. KRAMAR