lördag 31 oktober 2009

Bäst å hålla igång

Man känner inte tröttheten om man håller igång :)

Idag blev det lasagne och jag fick lite hjälp av Sandra en stund innan hon tröttnade.


Det går ju smidigare, och fortare, att göra det själv, men Sandra får hjälpa till om hon vill, eftersom hon oftast tycker det är roligt. Nu är hon ju lite för trött än, så jag är glad att hon valde en film sen, istället för att få ett utbrott.

Det är toppen med varmluftsugn! Det rekommenderas till alla stressade. När man ändå håller på å fixar i köket så tar det ju inte så mycket längre tid att göra stora satser på en gång.


Det blev två formar och en långpanna, så det blev en hel del rester att frysa in. Toppen att ta fram på vardagar när jag inte har tid att laga så mycket mat.

Efter maten gick Sandra och Göran ut och krattade löv.


Vi har inte direkt några egna träd, men löv kommer det ändå, från grannarna. Inga mängder så det är inget att sucka över! Säger jag som slipper kratta… *ler* Fast oj så trött jag blev, när dom var ute, efter en förmiddag i köket, och lite annat som hände.

Katterna lekte vilda lekar och Sandra såg film och klippte. Å skrek lite då och då när katterna ville leka med hennes ”klipp” Hahaha! Ja, ett tag var det cirkus här, när Göran åkte för att köpa grejor till en sallad vi ville ha till maten, men det gick det med. Det varade ju inte så länge, men blev lite intensivt, kan man säga :)

Inte konstigt att luften gick ur mig när det bara blev lugnt och tyst efter maten. Bara diskmaskinen som brummade lite i bakgrunden, och katterna som spann. Det var nästan så jag somnade. Men lugnet varade ju inte så länge. För att hinna medicin- och badrutinerna så kunde dom bara kratta en liten stund.


Och katterna hörde deras prat ute och blev ju lite nyfikna :)

Men sen, vid medicinen, så spårade det ur och blev lite utbrott. Det berodde säkert på att vi var trötta båda två. Jag ska inte klaga för det har gått jättebra länge nu, och ibland blir det så här. Det gick ändå ganska bra och utbrottet blev inte jättestort.

Men då bestämde jag iaf för att vi ska ta en lugn dag imorgon, och hoppas att Sandra orkar skolan på måndag. Vi skulle nämligen ha åkt till mina föräldrar, men skippar det. Igen...

Vi bestämde att göra ett nytt försök nästa helg istället och då får det bli på lördagen, för då kan vi strunta i medicinen och hinner fixa den på söndagsmorgonen istället.

Det blir svårare och svårare att göra saker ”utöver” med Sandra. Vi måste nästan alltid ta bort något annat och oftast blir det medicin och dusch vi får ta bort, eftersom det är det som tar mest tid. Det är svårt att hinna med det om vi ska träffa folk.

Eftersom Sandras vardag rubbas ganska mycket så måste vi avväga om det är värt det. Och det är det ju ibland, men det tar mycket energi också, så därför blir det inte så ofta. Det är inte helt lätt för andra att förstå, så jag har alltid dåligt samvete över att vi inte kan ses oftare.

Ibland (oftare och oftare) känns det mer jobbigt än roligt att träffa folk eller göra något utöver våra vanliga rutiner. Och det beror ju inte på att vi inte vill träffa folk, eller göra något ”utöver” utan det beror bara på att Sandras vardag rubbas och konsekvenserna blir för stora. Antingen hinner hon inte få sin medicin, eller så blir hon trött och skör och ibland blir hon t.o.m. sjuk. Jag känner mig oftast mest stressad och Sandra blir orolig när dagarna blir röriga.

Samtidigt tycker hon att det är roligt att göra saker och att träffa folk, så det är en avvägning det där. Hon blir iaf inte tröttsjuk så ofta längre, nästan aldrig, men dagarna är rätt fulla så det är svårt att hinna med, lixom. Och, som jag har skrivit förut, det är bara lediga dagar vi har på oss och då måste vi välja. Medicin, eller besöka nån, eller bjuda hem nån, eller frissabesök, eller baka, eller handla, eller tandläkaren, eller promenad, eller kratta löv… Ja, gör vi inte större utflykter än promenad eller kratta löv, så hinner vi ju medicin också, men ni fattar vad jag menar :)

Nu ska Sandra få nåt mellanmål snart. Vi brukar inte äta nån middag på lördagar, eftersom Sandra äter chips på kvällen och det brukar räcka gott och väl.

Fortsatt skön helg, alla läsare!
Kramen!

4 kommentarer:

Sussi sa...

Har du testat att sova lite längre under natten?
Stegräknaren ska INTE ligga på bordet, den funkar inte då.
Löv är väl härligt jag blir lika glad varje promenad av alla härliga färger, kanske du skulle testa lite krattande det är bra motion.
Ha en bra kväll och var rädda om er.
Sussi

Anonym sa...

Haha...en sak som inte alls har med något att göra men när jag ser ert kök så blir jag så full i skratt för det är en kopia av min mammas. Likadant kakel och väldigt lika luckor. Snarlik planlösning osv. Jag hjälpte henne inreda det för 3-4 år sedan när hon flyttade till sitt radhus efter pappa gick bort, snyggt är det iallafall :o) Ha en bra lördagskväll! Kram Mamman

Photo by Maria sa...

Ja det är mycket att tänka på för er när ni skall göra något utöver och kan tänka att det blir lite frustration ibland när inte folk förstår eller vill förstå..
Men jag tycker att ni är jätteduktiga på att lösa alla olika situationer..

Ha nu en bra natt och en härlig söndag..

Kram
Mia

Jesus Present - Fyrbåkenbloggen sa...

Hej Vännen!
Dina fina katter satt farligt nära lampan tyckte jag :-) Jättefina är dom, jag har själv haft katt under hela uppväxten, de vill så gärna sitta och ha kontroll från fönstret inne i stugvärmen.

Det ser så mysigt ut när Göran o Sandra är ute och krattar på gården. Minns när jag själv hade hus, man levde så nära naturen och kunde följa med på ett annat sätt i årstidernas skiftningar i naturen. Jag är glad och tacksam för dina fina bilder som jag älskar att titta på. Ha en fortsatt fin helg Nina!
Stor kram till dig och din familj!
Myrra.