onsdag 25 april 2018

Utbrottigt


Det är skört och oroligt för Sandra nu och vi har fullt sjå att hitta balansen mellan aktivitet och ork. Damen behöver sysselsättas mest hela tiden, och det kräver ju engagemang mest hela tiden... Men det kräver också en noga planering och bra förberedelser i allt vi ska göra om Sandra ska få energi av det, istället för att bara bli trött och spåra ur. Vi har många låsningar och utbrott, men just i aktiviteterna (om vi förberett ordentligt) funkar allt bra.


Men att aktivera varje minut, varje dag, är krävande och det orkar vi inte. Så vi försöker hålla det på en nivå som ska lugna Sandra utan att vi kör slut på oss helt. Det går sådär.

Vi försöker filma lite när vi hinner och lyckades två gånger där vi fick med både låsningar, utbrott och byte av assistans för att låsa upp och lugna. Hade blivit jättebra om jag inte råkat komma åt nåt som gjorde att det inte blev nån film. Typiskt! 😡

Låsningar och utbrott lär det ju bli fler gånger så vi fortsätter väl att försöka hinna filma mitt i röran. Sandra mår inte så bra just nu, så vi hanterar flera utbrott dagligen och det känns lite hopplöst faktiskt. Men vi ska få handledning och hoppas väl att det ska vända så småningom. Eller, det kommer det ju att göra, så klart. Fast det blir nog en tuff period då vi ska ha inskolningar av nya assistenter också, vilket tar ännu mer på Sandras energi. Och min.

Nästan alla förflyttningar och brytningar är extra svåra nu, och leder väldigt ofta till låsningar och utbrott. Det är lugnast om man sitter och leker med Sandra precis hela dagarna, men det funkar ju inte. Dessutom blir hon inte piggare av det, tvärtom då hon behöver variation och blir trött av att vara uttråkad.


Det här skulle man inte klara utan dubbelbemanning. Nån enstaka dag funkar det i nödfall, men ska Sandra må bra, och ska man orka göra ett bra jobb, så måste man vara två. Det oroar faktiskt.
.

1 kommentar:

Bellan sa...

Skickar in ett gäng saknarkramar! ❤️❤️

//Bellan