Jag
har verkligen inte haft tid för bloggen, men vill ju uppdatera den lite iaf.
Helst vill jag skriva några rader varje dag, men ibland kommer liksom själva
livet emellan.
Först
var jag ju ledig ett par dagar och bara njöt av att vara för mig själv utan
några måsten alls. Ja, inget jobb-pysslande iallafall :)
Jag
köpte lite krukor och blommor till vår extrabostad.
Och
så här fint blev det när jag var klar.
I
onsdags kom Göran och han hade våra gamla dynor med sig. Dom får duga tills dom
går sönder helt enkelt och det är inget större fel på dom. Lite trasiga på ena
sidan, men det var ju bara att vända andra sidan till ;) Vi får ju fixa lite i
taget, annars blir hela kalaset på tok för dyrt. Det viktigaste först, och på
tur står att köpa en ordentlig matta till förtältet.
Sune
gillade skuggan av parasollet på ny-gamla dynan, men annars satt Göran och jag
där och var lediga samtidigt en stund innan det var min tur att åka hem och
jobba. Tack vare att vi har husvagnen, och tack vare världens bästa assistenter
som har gått upp i tid tillfälligt, så kan vi turas om att vara lite lediga,
och det är jag så tacksam över ♥
Nästa
vecka är jag också ledig ett par dagar, men sen blir det dygnetruntjobb till
15:e augusti då vi startar upp verksamheten igen. Förhoppningsvis har vi lite
mer bemanning på gång och sen blir det nog ordning även på våra ledigheter, ska
ni se :)
För
övrigt har kommunen tagit tillbaka den utlovade lösningen när det gäller Daglig
verksamhet. Ja, det är inget som förvånar någon längre, utan var väl väntat.
Varför skulle dom ens försöka, liksom? Håhåjaja! Det vi önskar mest av allt är
att det dyker upp nåt som vi kan ordna själva när det gäller boende för Sandra.
Chansen är ju minimal, men önska kan man alltid. Vi kollar runt iallafall och
nån lösning måste ju hittas, på ett eller annat sätt. Sandra existerar ju och
kan inte gå upp i rök för att ingen har lust att ta ansvar…
Men
först har vi en sommar att ta oss igenom och underbemannade är vi fortfarande.
Så jag kommer troligtvis inte hinna skriva så mycket på ett tag, men hoppas att
ni kikar in då och då. Det blir nog ordning på bloggen med, när resten faller
på plats, och hoppet är det sista som överger. Sandra har ju ingenting kvar, mer än det vi och
assistenterna själva ordnar. Ingen verksamhet, inget korttids och ingenstans
att bo, och det är inte utan att man undrar varför vi ska betala skatt i den
här kommunen. Måtte vi leva länge.
Jag
fortsätter att önska er en skön sommar!
.
1 kommentar:
Skickar in stora saknarkramen här! ❤️❤️❤️
//Bellan
Skicka en kommentar