En dag i taget

Bloggen hjälper mig mycket och efter senaste inlägget kom jag på fler idéer som jag ska vidarebefordra till pedagogen på dv. Återkommer med det sen, om det blir nåt vettigt av det. Först och främst måste jag komma med förslaget till dom övriga assistenterna, för det är dom som bestämmer hur dom vill jobba. Eller, vi bestämmer väl tillsammans, men det är viktigare att det passar dom och Sandra än mig.

Jag har så många idéer, och älskar att komma på lösningar och tydliggöra utifrån individen. Det skulle jag vilja jobba med, faktiskt. Att tillsammans med personal i olika verksamheter hitta olika strategier. Det skulle vara superkul.

Men att utföra det själv, det är jag usel på. Eller, kanske inte usel, men väldigt, väldigt osäker. Att förstå det i huvudet, och tänka ut bra saker, är inte samma sak som att utföra det på ett bra sätt i praktiken. Det är inte min grej alls. Jag hoppas vi får till det bra ändå, med lite övning.

Annette skrev att det måste vara svårt att hitta kläder till klippdockan i rätt storlek. (Ni som missade det kan läsa om det i gårdagens inlägg) Men storleken är oviktig, utan jag letade efter ”rätt form” t.ex. armarna som dockan håller på ett visst sätt. Jag har dockan sparad i rätt storlek i word (som jag använde när jag skrev ut den)

Jag googlade t.ex. ”vinterjacka” och sparade när jag hittade nån som passade. Just på vinterjackan var armarna oviktiga, eftersom dom inte syns och dockan har vantar till jackan. Sen klistrade jag in kläderna i samma dokument som dockan, på ett annat blad. Där formaterade jag bilden så den gick att flytta runt hursomhelst (heter ”tätt” i word) la den över dockan och anpassade storleken.

Det går att ändra så plagget blir bredare, eller längre också, om det behövs. Det fick jag t.ex. göra med mössan. Så placerade jag plagget på ett tomt blad och gjorde lika med nästa plagg tills jag fyllt ett blad som jag skrev ut, klippte ut alla kläder och plastade in dom.

Själva dockan hittade jag genom att googla bilder på ”klippdocka” (ßBildkälla)

När jag googlade fram kläderna så hittade jag också några tecknade, ofärgade plagg, som jag sparade i datorn. Kanske att Sandra vill färglägga egna kläder till dockan framöver, tänkte jag.

Gårdagen var en skör dag. Sandra har längtat till både måndag, dv, torsdag med gympa, bilåkning med assistenter, vilken mat alla dagar, vad ska vi göra, korttids, vem möter och allt vad det har varit i en hel salig röra hela helgen.

Vi har haft fullt sjå att svara lagom och fokusera på en dag i taget. Men det kommer säkert lugna sig efter ett par veckor, när hon förstår sitt nya schema. Ja, schemat i sig är inte nytt, men allt annat…

Igår fick jag bromsa hennes framfart lite. Det började med att hon hade ritat en teckning som hon ville ge till pedagogen på gympan (torsdag) och jag sa att det är länge dit. Sen försöker jag få bort det där med att rita teckningar och ge, för det blir lite för mycket. Det blir ett stressmoment tillslut.

På gympan sist hade det varit ganska stressigt ändå. Inte ”bråttom-stressigt” då, utan ”oros-stressigt” för Sandra. Mycket nytt och saker hon fastnade i som vi måste hitta lösningar på. Jag vill inte gå in närmare på det, men vi har kommit en bit på väg iallafall.

Att då börja krångla med teckningar dessutom är ingen lyckad kombo när vi ska försöka få in allt annat nytt i lugn och ro. Får Sandra bestämma farten så blir det gärna ”extra allt” och det fixar hon ju inte.

Jag avslutar med en länk till min vän Bellans senaste inlägg. Långt och väldigt bra. Varsågoda, klicka HÄR för att komma dit.

Återkommer med hur det går för oss under veckan sen. Må så gott!

.