Spännande oro

Igår var det sista skoldagen så nu är det jullov här, vilket innebär att vi har haft den sista ledigheten på ett tag. Minst en vecka iaf, sen får vi väl se hur damen mår och när vi kan pusta lite.

Det vetitusan hur det ska gå, men går gör det ju på ett eller annat sätt. Jag skulle dock behöva vila ikapp mig lite nu, känner jag. Allt blir nämligen mycket tyngre och jobbigare när jag inte är utvilad, och det är jag nog inte riktigt nu, med tanke på hur jag mår.

Nåja, det ordnar sig ju. När väl Sandra är hemma och det liksom är full fart så hinner man inget annat ändå, och det är ju bra på sätt och vis.

 

Sista skoldagen hade iaf gått bra och Sandra var lugnare igen, även om dom också märkte av skörheten som ligger på lur i henne nu och poppar upp så fort det ställs lite krav. Då får vi ta bort alla krav som går att ta bort och hoppas att orken räcker för dom krav vi måste igenom. Ja, som att kliva ur taxin eller gå på toa och sånt.

Men det gick, som sagt bra, och det gjorde det hemma med under kvällen. Det gäller att man plockar fram orken själv såna dagar för säger man fel saker på fel ställen så är det liksom kört på direkten.

 

Idag försov jag mig, så även om det mesta i det här inlägget var klart igår så har jag gått mellan datorn, morronrutiner och min kaffekopp här, för den där egna stunden hanns inte med eftersom damen vaknade samtidigt som jag. Eller om det var av hennes suckanden jag vaknade rent av, för klockan var över sex.

Men nu är frukost och tandborstning avklarade och jag berättade att vi ska få besök idag. Då blev Sandra förväntansfull och glad, och nöjer sig en stund i sitt rum just nu, så jag hinner ta en kopp kaffe i lite lugnare ro, medan jag hör henne i babyvakten.

 

Det är vår, förhoppningsvis, nya assistent som kommer och ska få träffa Sandra, men Sandra vet såklart inte det, utan vi säger att det är ”en kompis” för mer klarar inte Sandra att förstå. Dessutom vet vi ju inte än hur och när det blir med vad, liksom.

Spännande och roligt känns det iaf, även om jag tampas med en liten bearbetning av framtiden samtidigt, som inte är lika rolig, men nödvändig. Att andra ska ta över känns både skönt på ett sätt för det ger ju lite frihet åt oss att lättare kunna göra saker som vi vill göra ibland, samtidigt som det är väldigt jobbigt att lämna över ansvaret och släppa kontrollen.

Det har ju att göra med att Sandra inte själv kan se till att saker och ting blir bra och att hon inte kan göra sig förstådd eller säga till om nåt inte känns bra för henne. Som tur är finns det ju massor med jättefina människor som har valt rätt jobb, och vi får ju se till att dom som ska ta över är såna fina människor. Och dom flesta är ju det :)

Det är ju bara att titta på skolan och korttids. Där har jag inga som helst problem med att lämna över ansvaret. Vi litar på all personal och kan slappna av helt och hållet, och det är ju skönt att tänka så mitt i oron som finns innan man vet hur det blir med allt.

Men min oro är ju min och den får jag ju lära mig att hantera. Nya människor som kommer in i Sandras liv är jättevälkomna och jag ska inte föra över min oro på dom. Tjejen som kommer idag känns helt rätt och det kommer att bli jättebra :)

 

Jag önskar er en fin dag och skön helg. Ja, God Jul med för er som inte hinner kika in här nåt mer innan dess. Det är ju snart… Må så gott!

♥ Kram ♥