Trist

Ja, alltså, det känns lite trist att bara skriva om sjukor och oro hela tiden, men sånt är livet just nu och rätt vad det är så mår vi bra igen och då kanske några läsare är kvar om jag har tur ;) Men jag har fått fina kommentarer av er och det gör mig extra glad, tack så mycket!

Jag hoppas att jag snart orkar fylla på mitt fotoförråd med lite mer vårbilder, för nu börjar det ta slut och jag har knappt varit ute sen det började våras i luften. (Det får bli Marbella-bilder idag med) Vi hade tänkt åka iväg på måndag i samband med att bilen ska lämnas in. Då tänkte vi passa på att campa i närheten av ett fint område där jag hade tänkt fota en massa. Men vi tvivlar på att Sandra kommer iväg till korttids, vi får nog vara glada om hon orkar till skolan.

Våran förkylning är ganska lindrig, men igår började jag känna lite i halsen. Eftersom Sandra just har haft halsfluss så ringde jag för att höra om jag kunde få penicillin i förebyggande eftersom det skulle vara katastrof om hon åkte på nåt igen nu när hon äntligen börjar bli frisk, och dessutom inte tål penicillin, vad det verkar. Vi var med om det när Sandra var liten en gång, att det bara gick runt i familjen tills vi alla fick en penicillinkur. (Då fick hon en annan sort och jag minns inte om hon reagerade nåt på den)

Men penicillin i förebyggande fick man ju så klart inte. Jag visste ju det, egentligen, men hoppades på ett undantag… Så jag hoppas att det i halsen är vanligt virus som snart ger sig utan att smitta mer!

Jag förstår ju att dom måste vara försiktiga med penicillin, och det är ju bra, men när Sandra var bebis, var jag med henne på vc för att hon skrek så. Läkaren bestämde, utan undersökning, att hon hade öroninflammation och ville skriva ut penicillin.  Jag vägrade och han blev skitsur och sa att det fick isf bli på mitt ansvar.

Jag sa att man inte ska äta penicillin i onödan och då påstod han att det inte gällde i Sverige! Jösses tänkte jag och gick därifrån. På BVC bad jag sköterskan att kolla i Sandras öron och dom såg jättefina ut. Sandra hade kolik! Då kan jag ju tycka att jag är i mer behov av penicillin nu…

Nåja, det är som det är och vi hoppas nu bara att Sandra får bli frisk och inte åker på några fler sjukor på länge! Snart är det ju lov igen och rätt vad det är kommer sommaren. Hon måste ju få hinna gå lite i skolan nu, tycker vi.

Ja, för den delen skulle det sitta fint med lite ledigt också. En sån där avkopplande ledighet utan oro och högsta beredskap med mobilen runt halsen… Men igår kväll kräktes Sandra, och hade feber. Vi får väl hoppas att det var nåt tillfälligt, för det är inte helt ovanligt att sånt händer ibland.

Jag har iaf skrivit till läkemedelsverket och hoppas nu på ett ärligt svar så vi kan undvika det ämne som gör Sandra så här sjuk igen. Riktigt illa annars! För det är otäckt hur hon blir och måste ju förstås bli orolig själv också. Yr, känselbortfall, dålig styrsel, synrubbningar och nån form av overklighetskänsla, tror vi… Men så skönt när jag kom på vad det måste vara som är orsaken, för vad hade alternativet varit? *ryser*

Nu vet vi inte, men jag känner mig ganska säker. Helene skrev också att man kan bli överkänslig mot vissa läkemedel när man just har varit sjuk, och det har ju Sandra varit. Ganska länge och ganska ordentligt. Men vi vågar inte chansa och kommer inte att utsätta henne för läkemedel med risk för att hon ska bli så här dålig igen, om vi vet vad det är och kan undvika det.

Idag ska damen till frissan och eftersom hon var så dålig igår så skippade vi toa- och badrutinerna, vilket innebär att vi måste klara av det också, innan frissan. Vi får väl se hur Sandra orkar och mår.

Ta hand om er!

♥ Kram ♥