Tacksamhet

Det finns en hel del brister i Sverige och funkar långt ifrån acceptabelt på vissa ställen. Sjukvård och boenden, skolor och stöd åt alla som behöver lite extra. Men vi får inte glömma att vi lever i ett väldigt bra land ändå. Jag är så tacksam över att Sandra är född i Sverige och vi får inte glömma all kunnig och bra personal på alla bra boenden, skolor och inom sjukvården.

Vi fick bästa tänkbara omvårdnad och bemötande när vi låg inne förra veckan, annars hade det ju inte funkat med Sandras svårigheter. Dom var jätteduktiga och så gulliga, alltid med ett leende på läpparna trots fullt upp och gnälliga patienter och föräldrar… Nja, det vet jag ju inget om, men kan ju tänka mig att dom får en del kritik. Jag gav dom iaf beröm innan vi gick därifrån. Mer sånt, det hjälper bättre än att klaga och gnälla!

Så klart ska man säga ifrån när nåt inte funkar, men ibland gnälls det bara. Man glömmer det som är bra och funkar när alla skandaler lyfts fram. Jag vet att många kämpar och inte blir lyssnade på, att det finns stora brister som inte är acceptabla, så det finns mycket kvar att göra, helt klart. Och när det är katastrof så måste man så klart både kämpa och få vara gnällig. Men det finns bra bitar också och Sverige är trots allt ett bra land, om man jämför!

Nåja, jag ville bara lyfta fram lite positivt också, bland alla skandaler och tidningsskriverier… Vi har just legat på sjukhus och kom dit akut, blivit jättefint mottagna och det togs stor hänsyn till Sandras autism, trots fullbelagt och ont om platser.

Jag känner hopp inför framtiden, även om jag är beredd på ett kämpande innan vi kan släppa taget och känna oss trygga med att Sandra får det bra även utan oss. För det finns massor med fina människor som har valt rätt jobb och som vill väl. (Om inte annat så är alla personer runt Sandra ett bevis på det) Vi får inte glömma det, för media glömmer oftast att lyfta fram det braiga.

Jaha… I övrigt då… Ja, jag är inte jättesjuk, men väl förkyld och småfebrig, framförallt jättetrött. Göran åkte och fick handlingen avklarad igår, medan jag knatade till jobbet och fick en underskrift på min tidrapport som ju inte hanns med förra måndagen när jag var tvungen att åka iväg i all hast. Vad gulliga dom är! Dom undrade hur det hade gått och hur Sandra mådde :)

Sen en sväng till apoteket som inte är särskilt långt hemifrån, men det räckte för att jag skulle bli yr och kallsvettig. Så lite vila fick det allt bli sen, innan jag ringde till skolan för att höra hur det var med Sandra, beredd att vi skulle få hämta hem henne.

Men hon verkade okay igen och då kunde jag slappna av lite. Kanske var det extra dricka som fattades, vi får hoppas på det. Nu är iaf alla informerade och ska hålla lite extra koll ifall hon blir ostadig igen.

Så senare på kvällen blev det faktiskt ett glas vin och lite Spotify här. En sån där skön "batteriladdarstund" med musik på hög volym, som ju är en omöjlighet när Sandra är hemma. Det var evigheter sen, så vi njöt verkligen :)

Idag kommer damen hem och antagligen behöver hon ledigt imorgon. Vi får väl se hur hon verkar, men det skulle vara konstigt om hon inte är trött.

Må så gott!

♥ Kram ♥