Opedagogiska utbrott

Jag måste börja med att tacka för era kommentarer! Det är roligt att få lite respons på det jag skriver. Samtidigt är jag ganska dålig på att kommentera själv just nu, även om jag försöker göra lite avtryck när jag har varit inne och läst nånstans.

Det var ganska länge sen jag hade riktig ork, och det påverkar även mitt läsande. Långa inlägg kanske jag inte alls orkar, eller så bara skumläser jag lite, vilket gör att jag inte kan kommentera eftersom jag inte läst ordentligt… Men jag ska väl bli pigg snart, får vi hoppas!

Med Sandra går det nog åt rätt håll nu och det märks sån skillnad på humöret när hon är pigg. Det är som att trycka på en knapp när det vänder.

Under större delen av gårdagen var här en för trött tjej med väldigt mycket gnäll om allt och inget, och en febertrött opedagogisk mamma. Ingen vidare bra kombo, faktiskt. Jag blev så trött på gnällandet att jag körde en hårdrockslista på Spotify med ganska hög volym. Ja, så hög att Göran, som var ute och lagade nåt i husbilen, kom in och undrade hur det var…

Men gnällandet hördes igenom musiken ändå, trots att jag satt precis vid högtalarna och Sandra var två rum bort. Ja, jag veeeeet, hon var sjuk och mådde inte bra och jag var väldans opedagogisk och urdum, men jag orkade bara inte. Jag hade hört den där gälla, gnälliga rösten sen tidiga morgonen, och dan före det med för den delen, så jag hade fått nog. Jag behövde bryta av med lite musik.

Och det hjälpte faktiskt att jag låssades att inte höra henne längre. Jag sa visserligen att jag inte orkade lyssna mer på gnäll och att det var därför jag satte på musik istället. Men det var väl ungefär så mycket pedagogik jag hade i mig just då. Alltså inte så värst mycket…

Men efter nån halvtimmas dunkande så var läget lugnt igen och då ville Sandra lyssna på sin spellista, vilket hon fick och just precis där vände det! Gnället försvann och Sandra mådde bra igen.

För första gången sen hon blev sjuk, klarade vi av nattningsproceduren utan utbrott :) Och schemat orkade hon igen och vanliga kvällsrutiner i nästan vanlig tid. Skönt!

Nu hoppas vi att hon har sjukat klart så det inte kommer tillbaka en gång till, det har ju varit lite fram och tillbaka med måendet, men så pigg som hon blev igår eftermiddag har hon inte varit mellan febertopparna, så nu är det nog över för hennes del. Ja, förutom mattheten och hostan då… Det finns hopp om vardag på måndag igen :)

Om jag nu inte smittar ner henne, för jag hann inte bli frisk från influensan innan jag åkte på en rejäl förkylning. Halvkul :/

Ha en skön helg, hursomhelst! Och hörrni, det är vår! Bara en sån sak :)

♥ Kram ♥