torsdag 16 september 2010

Pigg och utvilad om än lite trött...

Det borde vara lag på såna här batteriladdare till alla behövande med jämna mellanrum. Så mycket enklare allt är när man har krafter kvar att hantera situationerna som kommer lite nu och då!

Maritha, det vore såå roligt att träffa både dig och Marianne, kanske vi kan få ihop det på nåt sätt framöver…

Ja, hur min lilla semestertripp var skrev jag ju igår och hemresan gick mycket smidigare än ditresan, även om det var mycket roligare att åka dit än hem… Inte för att det var tråkigt att komma hem, men jag hade gärna stannat liiite till hos mina vänner. Tiden gick alldeles för fort!

Tåget passade tiden och var framme exakt som det skulle, 10.12 och då hann Göran och Sandra precis hämta mig innan det var dags för besiktning av husbilen. Det tar bara fem minuter att åka till besiktningen från tågstationen, och eftersom Sandra ju var tvungen att vara med så var det smidigast om jag kunde passa henne undertiden, liksom.

Och det gick jättebra. Sandra hade längtat efter mig och började nästan gråta, men klarade att bara säga det :) Sen fick jag ett fint brev, med teckningar, som hon hade gjort.


Väl hemma var det ju dags att börja med maten direkt. Sune, som hade längtat efter mitt knä… ville helst att jag skulle sätta mig, så han fick gosa. Men eftersom jag inte hade tid så la han sig lite demonstrativt på min påse jag hade med mig och som jag bara hade lagt på köksbordet.


Sandra var trött fortfarande, men mådde mycket bättre, och har vi tur så orkar hon åka till skolan imorgon, då det är ridning. Nu skulle det väl inte vara hela världen om hon missade det en gång eftersom hon rider varje fredag, men hon älskar det verkligen så hon skulle bli glad. Vi får se under dagen idag. Hon är inställd på måndag så det blir ingen katastrof om hon inte skulle orka.

När vi åt lunch igår så började Sandra prata om våra vänner som jag just hade hälsat på, kära vänner även för Sandra. Hon räknade upp dom en efter en och tillslut började hon gråta och sa ”Jag har längtat efter dom så länge” Lilla gumman, gissa om jag höll på att börja gråta jag med. Inte bara för att hon faktiskt saknar våra goa vänner, utan nog mest för att hon kunde säga, och visa, det.

Sen på kvällen, när det var sovtid, så ropade hon och var lite ledsen. Jag förstod att hon så klart har saknat mig, så jag sa det, och att det var okay. Jag frågade om hon var sugen på att sitta i knäet och gosa lite. Så det gjorde vi ju förstås ett tag :) Göran berättade att hon hade sagt att hon skulle krama mamma när jag kom hem. Sånt värmer extra gott i hjärtat hos en mamma när det ligger autism i vägen för kramarna ibland.

Senare var det en annan som hade längtat…


Göran sa att han hade varit lite orolig på kvällarna, och gått till soffan där jag brukar sitta. Tillslut hade han nöjt sig med Görans knä.

Medan jag var hos goaste vännerna och hade det hur bra som helst så frostade Göran och Sandra av frysen här hemma, vilket var välbehövligt. Jag hade ju tänkt göra det i vintras och kan ju inte skylla på att det inte var tillräckligt kallt iaf…


Jag bara hann inte av nån anledning. Men som tur är har vi en extrafrys att starta så nu är det gjort och nu finns det plats för mat där också, inte bara is…

Igår kom ett sms om att mina glasögon var klara, så vi ska väl åka och hämta dom idag. Då får Sandra en biltur med och det gillar hon ju.

Önskar er en fin dag!
Kram!

9 kommentarer:

Okki sa...

Låter som att Göran och Sandra oxå har haft det bra, även om de hade saknat dig:)
Ha en bra torsdag, här tittar solen fram lite *skönt*
Kram Okki

Bellan sa...

Vad varm jag blir i hjärtat av att läsa att Sandra kan visa sina känslor och t o m sätta ord på dem.
Härlig känsla att vara så efterlängtad av alla!

Hoppas allt går fint idag med det ni har att uträtta.

Kramis från Bellan!

Maria sa...

Ja visst är uppladdning något man skulle göra oftare. Låter som om ni alla behövede det. *L*
Och att ni haft det bra!

kramar om!

Anonym sa...

Vilken skön liten semester tripp du haft och kan tro att det var kul att träffa tjejerna. Härligt när man är saknad när man varit borta och härligt att Sandra kunde uttrycka det.

Ha en härlig torsdag !!! Kram Annika
http://morsanibyn.blogg.se/

Patricia sa...

Ja du är ju inte bortskämd med egen semester, så jag förstår att du hade det underbart och tyckte tiden gick för fort... =)

Och såååå himla kul att Sandra kunde förmedla sina känslor, både saknaden till dig och att hon tänkte på Mona & co...fantastiska framsteg. Och kvällsgos...va mysigt för er båda.. =)

Och lilla tokia Sune..vilken härlig protest...*skrattar*...de är för roliga djuren. Som Rozzi när jag ska gå och jobba och hon är ensam hemma, då blänger hon under lugg när jag tar på mig skorna, och sen går hon demonstrativt och lägger sig i sovrummet om jag inte tar fram kopplet för att hon ska få följa med, som hon får göra ibland... =)

Hoppas nya glasögonen blir toppenbra och att du kan ha dem utan byte läääänge nu... =)

Kram hela dan!
Patricia

Mib sa...

Hej världens goaste Nina! Har läst om din tågresa här nu och måste säga bara att.... SUCK! Det där med olyckan som varit var förstås otäckt också, man kan få såna där tankar om vilken tur att det inte var det tåget du åkte med!
Och vad mysigt att du var så efterlängtad när du kom hem, men att det ändå har gått så bra också när du varit borta.
Och skönt för dig att få ha en helt egen resa! Låter toppen! Att få träffas med goa vänner så där!
Stor bamsekram till dig!

Nattmia sa...

Ja sådana batteriladdningar behöver vi lite då och då alla till mans.. Jag skall ladda batterierna nästa helg med att åka till Malmö och en natt på hotell :-)

Härligt att Sandra kan säga hur hon känner..

Kram Mia

Annelie L sa...

Tänk att vara så efterlängtad, hur mycket Göran har saknat dig förtäljer dock inte historien ;)) Jätte kram

Maritha sa...

Vad skönt att det gick bra så du kan göra det fler gånger. Visst förstår jag att det måste värma i mammahjärtat att du var saknad men att hon kunde ge uttryck för det också.

Hoppas Sandra mår bra så hon får åka och rida idag!

Helgkramar i massor!

Maritha